Den rike ynglingen i dagens evangelietext (Matt 19:16-26) kunde inte tillbe bara Gud, utan gav Mammon en delad plats på hjärtats tron. Vi människor är skapta att tillbe Gud, då finner vi vår existentiella mening. Gång på gång visar Israels historia dock hur svårt det är att hålla sig till Gud och ingen annan.
Fader Mikaels predikan 12:e Lukassöndagen. Om de nio otacksamma spetälska, och den ende som återvände för att prisa och tacka Gud (Luk 17:12-19). “Han var samarit”, skriver Lukas, som om han ville poängtera att det etniska ursprunget inte hindrar någon från att leva ett liv som behagar Gud. Paulus tar upp samma tema i episteln: “Här är ingen längre grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar, skyt, slav eller fri…” (Kul 3:4-11). Vi är alla spetälska, orena av synd. Vi har alla blivit botade av Jesus. Både grek och svensk, både libanes och amerikan. Vad som spelar roll är om vi lever som den ende: i lovprisning och tacksägelse.
Fader Mikaels predikan på den gudomliga liturgin lördagen 20170114. Söndagens läsningar var Luk 17:12-19 och Kol 3:4-11.
Temat för predikan var vad sann tillbedjan innebär, och hur det involverar kampen mot synd och för helgelse.
