Predikan: Kristus i centrum, annars går du vilse

Predikan: Kristus i centrum, annars går du vilse

Fader Mikael predikar utifrån dagens episteltext (Rom 10:1-10). Kristus är lagens slut och varje kristens centrum. Eller borde vara i alla fall, eller hur? För vad händer när vi byter ut Kristus mot annat? Mot lag? Mot flyktig moral? Mot etnicitet? Vi går vilse, och när vi missar ett så viktigt mål innebär vår vilsenhet slutligen död.

Predikan: Kristus i centrum, annars går du vilse
Predikan

 
 
00:00 / 11:19 min
 
1X
 
Predikan: Inga avgudar!

Predikan: Inga avgudar!

Fader Mikael predikar över dagens evangelietext (Matt 6:22-33). Jesus säger att “ingen kan tjäna två herrar”, dvs. “du ska inga andra gudar ha vid sidan av mig.” Den kristnes ende herre är Herren Jesus Kristus själv. Men vi frestas att tillbe andra gudar: Mammon, ideologier, sex, acceptans, osv. När vi byter ut Herren mot någon av dessa falska gudar går vi vilse, och vilseför. “Sök först Guds rike och hans rättfärdighet…”

Predikan: Inga avgudar!
Predikan

 
 
00:00 / 13:49
 
1X
 
Predikan: Gud ser dig, och låter sig bli sedd

Predikan: Gud ser dig, och låter sig bli sedd

Första söndagen i fastan kallas för “Ortodoxins seger”, eftersom ett kyrkomöte år 843 försvarade ikonernas plats i kyrkan. Ikonerna vittnar om att Gud blev sann människa, han lät sig ses. Filippos drar med sig Natanael i dagens evangelietext (Joh 1:43-51) med orden “Följ med och se!” Och Jesus säger till Natanael att “jag såg dig” redan innan de möttes. Gud ser oss, och älskar oss så mycket att han låter sig bli sedd av oss.

Predikan: Gud ser dig, och låter sig bli sedd
Predikan

 
 
00:00 / 10:37
 
1X
 

Patriark Johannes fastebrev 2020

Detta är en icke officiell översättning av patriark Johannes fastebrev inför stora fastan 2020:

Johannes X, av Guds nåde, patriark av Antiokia och hela Östern

Till mina medbröder och herdar i Antiokias heliga Kyrka, och mina bröder och systrar i hela detta apostoliska stift.

Mina älskade andliga bröder och barn,

Vid fastans begynnelse är det gott att begrunda hur Kyrkan leder själens uppstigande till den heliga uppståndelsens port. I den resa som vi nu påbörjar följer själen Kristus för att nå hans uppståndelse och sin egen uppståndelse, med Kristus och i honom. Den heliga Kyrkan fastlade stora fastan för att förkunna att varje människa är sin egen herre så länge som han eller hon litar på Gud. Kyrkan fastlade fastan för att säga att själens fläckar måste tvättas bort innan man träder in i uppståndelsens port. Hon fastlade den för att säga att Gud gläder sig över den som arbetar på sin egen rening och lägger band på sina begär för att bli skinande ren.

Fasta är kärlek, barmhärtighet och medkänsla med sin nästa. Framför allt är det ett ständigt givande. Den är inte bara att man avstår från mat, utan snarare en symbol genom vilken vi säger till vår Skapare och Gud att vi avstår själva så att vi kan ge till de fattiga som han älskar. Fasta är givmildhet, tillmötesgående och avstående. Kanske sammanfattas alla dess aspekter av detta.

Fasta är förlåtelse, och förlåtelse är ett slags avstående. Således är det också givande till dem som Gud inte förlänat jordisk monetär rikedom. Fasta är att släppa själens ilska och istället förlåta ”dem oss skyldiga äro” till dess Kristi ljus strålar från oss och vi får lysa upp dem i vår omgivning. De heliga fäderna brukar säga en sak som betyder: Låt inte denna världens sol gå ner över er vrede, så att inte själen blir övergiven av Rättfärdighetens Sol, dvs. Kristus, till vilken hör all ära.

Fasta är en stig på vilken vi renar vår själs djup med Kristi olja. Fasta är ett dop genom vilket vi tvättar bort vårt hat gentemot oss själva i ångerns bad. Fasta är en Påsk (Pascha), en övergång från livets rutin till själens vår. Fasta är en själ som faller på knä inför Kristus på Golgata, och som står upp med honom igen.

Fasta är själens näring. Genom dess egen död vinner den liv av flödet från Herren. I sin strävan och sin asketiska kamp skymtar den Kristi härliga seger.

Som kristna i Levanten har vi ärvt denna praxis sedan kristendomens gryning I vår ungdom fick vi lära oss att koppla samman vårt jordiska liv med vårt eviga liv. Vi har lärt oss, särskilt under fastans innevarande tid, hur de klämtande klockorna bultar på vårt hjärtas port för att vi ska tillbe ”härskarornas Herre.” Vi förknippar dessa klockor också med en uppmaning till oss att samlas kring Jungfrun och med en röst sjunga Akathisthymnen.

Våra klockor och kyrkor bjuder i dessa dagar in oss att blomma, tillsammans med naturens vår, i en vårtid för vår relation med den Skapare som älskar oss. De kallar oss att skaka av varje hinder från vår själ som skiljer oss från Kristi brudkammare, han som är själens brudgum, att tända själens lampa likt de visa jungfrurna och vaka i vishet, kärlek, längtan och urskiljning mitt i denna världen. De skakar om oss så att vi står vaksamt i en kärlek som inte gett efter vad gäller att vandra på lidandets och korsets väg för mänsklighetens skull. Slutligen uppmanar de oss att söka Jesu uppståndelses gryning och smycka hans tomma grav med segerkransar och lagerblad, till minne av hans seger över döden och de glada nyheterna om hans ärorika uppståndelse.

Vi höjer våra böner för hela världens frid och för fred i den sårade Levanten, vars alla folk och länder befinner sig i möda och lidande. Vi höjer våra böner så att stridens larm ska fly undan fredens glädjerop. Vi omsluter i bön alla dem av våra nära och kära som slitits ifrån oss på grund av vår tids grymhet. Vi ber också för dem som somnat in i hoppet om uppståndelse och evigt liv. Vi ber att Gud ska hålla sitt vakande öga över våra hemländer, att vi ska skyddas från all takfirism, terror, kidnappning, våld och plåga.

Vi höjer våra böner för alla kidnappade, inklusive våra två bröder Johannes Ibrahim och Paulos Yazji (den senare är patriarkens egen bror – ö.a.), Aleppos ärkebiskopar, som varit kidnappade sedan april 2013, vilket bemötts av en djup och tvivelaktig tystnad från det internationella samfundet, och som smärtar våra själar och lämnar oss harmsna inför själva kidnappningens fruktansvärda verk.

Vi ber om er förlåtelse, mina bröder och älskade, i dessa välsignade dagar. Må den Allsmäktige Herren, som först fastade för att vägleda oss, utgjuta sin oändliga nåd i våra hjärtan, och ge oss sin gudomliga välsignelses överflöd och så ”smörja” våra liv med sin heliga närvaro, ty han är välsignad i evighet. Amen.

Från vårt patriarkat i Damaskus.

23 februari 2020

Predikan: Vilken väg vandrar du, dödens eller livets?

Predikan: Vilken väg vandrar du, dödens eller livets?

Fader Mikael predikar om yttersta domen. I dagens evangelietext berättas att Herren skiljer de rättfärdiga från de orättfärdiga (Matt 25:31-46). Redan nu dömer vi oss själva genom de livsval vi gör. Vandrar vi på dödens eller livets väg? Idag får vi stanna upp och reflektera över våra livsval och på allvar fråga oss vart hän det barkar.

Predikan: Vilken väg vandrar du, dödens eller livets?
Predikan

 
 
00:00 / 11:59 min
 
1X
 

Biskopsliturgi med diakonvigning

Nedan är några foton från metropolit Ignatius besök. Vi firade liturgi och biskopen vigde Aiman till Diakon (fader diakon Boulos) och gav fader Mikael välsignelsen att höra bikt. Vi tackar Gud för allt!

Predikan: varken jude eller grek, bara tacksamhet!

Predikan: varken jude eller grek, bara tacksamhet!

Fader Mikaels predikan 12:e Lukassöndagen. Om de nio otacksamma spetälska, och den ende som återvände för att prisa och tacka Gud (Luk 17:12-19). “Han var samarit”, skriver Lukas, som om han ville poängtera att det etniska ursprunget inte hindrar någon från att leva ett liv som behagar Gud. Paulus tar upp samma tema i episteln: “Här är ingen längre grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar, skyt, slav eller fri…” (Kul 3:4-11). Vi är alla spetälska, orena av synd. Vi har alla blivit botade av Jesus. Både grek och svensk, både libanes och amerikan. Vad som spelar roll är om vi lever som den ende: i lovprisning och tacksägelse.

Predikan: varken jude eller grek, bara tacksamhet!
Predikan

 
 
00:00 / 10:13 min
 
1X
 
Predikan: tillbe som de vise männen

Predikan: tillbe som de vise männen

…dvs. utan att förvänta dig någonting tillbaka! På Juldagens liturgi läser vi Matteusevangeliet 2:1-12. Det är berättelsen om när de vise männen kommer först till Herodes och sedan till Kristus och Gudaföderskan. Vilket var deras ärende? Att tillbe. Så ska vi också leva.

Predikan: tillbe som de vise männen
Predikan

 
 
00:00 / 6:49 min
 
1X
 
Predikan: Kristna bär hoppet

Predikan: Kristna bär hoppet

Fader Mikael predikar med anledning av en nyligen upplyst broder genom myrrasmörjelsens sakrament. Predikan utgår från Paulus andra brev till Timoteus 1:8-18. Finns ett bättre tillfälle att påminnas om den första kärleken till Kristus? En själ innesluts i Kyrkans gemenskap. Änglarna gläds i himnmelen! Låt oss kristna inte svalna till ljumhet i vår kärlek till Gud och varandra. Vi bär ju hoppet, hopp för oss själva och för världen.

Predikan: Kristna bär hoppet
Predikan

 
 
00:00 / 8:22 min
 
1X
 
Predikan: DU väljer om du vill vara rik inför Gud

Predikan: DU väljer om du vill vara rik inför Gud

Var inte som den rike dåren i dagens evangelietext (Luk 12:16-21): han samlade skatter för sig själv. Hans sökande efter trygghet i jordisk rikedom fick honom att tillbe egot. Den tillbedjan består av pengar, sex, konsumism. Men tillbedjan av sann Gud består i barmhärtighet, medlidande, ödmjukhet. Genom dessa dygder är man rik inför Gud. Rikedom kan både fria och fälla, beroende på hur den används. Bli rik inför Gud! ge dig ut på dygdens och omvändelsens väg, så möter Gud upp med förberedda goda gärningar. Valet är ditt!

Predikan: DU väljer om du vill vara rik inför Gud
Predikan

 
 
00:00 / 11:47 min
 
1X
 
Predikan: Skriften fostrar till dygd

Predikan: Skriften fostrar till dygd

Fader Mikaels predikan om den rike mannen och Lasarus (Luk 16:19-31). Hur skiljde de sig åt? Kom den ena till helvetet på grund av sin rikedom? Och den andre till himmelen på grund av sin fattigdom? Nej, men deras karaktär skiljde sig kraftigt åt, och dygdens skola finner vi i Skriften.

Predikan: Skriften fostrar till dygd
Predikan

 
 
00:00 / 11:17
 
1X
 
Föredrag: Taylor, sekularisering och ortodoxi

Föredrag: Taylor, sekularisering och ortodoxi

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, sägs det. Men vad betyder det? Är svensken mindre troende? Eller tror hon på ett annat sätt än tidigare? Vad var det som gjorde att alla trodde på Gud för 500 år sedan, men idag är det nästan en orimlighet att tro på Gud? Hur ska vi analysera läget för kristendomen i Sverige idag? Vilka fallgropar finns, och vilka möjligheter? Fader Mikael föreläste på Studieförbundet Bildas ungdomskonferens 2019-10-26. Temat på föreläsningen var filosofen Charles Taylors perspektiv på sekularisering, samt vilka särskilda möjligheter den Ortodoxa Kyrkan har att verka i ett sekulariserat samhälle.

Föredrag: Taylor, sekularisering och ortodoxi
Predikan

 
 
00:00 / 45:27 min
 
1X
 
Predikan: Friskhet eller fruktan?

Predikan: Friskhet eller fruktan?

Mannen som mötte Jesus och blev botad av honom “var vid sina sinnen” (Luk 8:26-39). Folkhopen som mötte Jesus och blev hotade i sin bekvämlighet drabbades av stor fruktan. Hur vill du ha det? Vill du bli “vid dina sinnen” eller vill du drabbas av fobi?

Predikan: Friskhet eller fruktan?
Predikan

 
 
00:00 / 11,11 min
 
1X
 
Predikan: Ogräs i hjärtat?

Predikan: Ogräs i hjärtat?

Liknelsen om såningsmannen (Luk 8:5-15) är en berättelse om hur människor tar emot Guds evangelium. En del är hårda som vägkanten och kan aldrig tro. Somliga är steniga och förmår inte få trons rötter att växa. Ytterligare andra låter ogräs växa upp i hjärtat och vilseförs av det. Men en del har berett sitt hjärtas åker genom ödmjukhet, ett aktivt liv i Kyrkans gemenskap, och omvändelse. Dessa bär god frukt!

Predikan: Ogräs i hjärtat?
Predikan

 
 
00:00 / 12:37 min
 
1X
 
Predikan: vrede är gift i hjärtat

Predikan: vrede är gift i hjärtat

“Var barmhärtiga, så som er Fader är barmhärtig”, säger Jesus. Hur är det möjligt? Vår tid präglas mest av vrede och missunnsamhet. Vreden är ett gift i hjärtat. Det finns bara ett enda rättfärdigt skäl att bli vred, och det är på den egna synden! Om vi tror oss ha rätt att bli vreda lurar vi oss själva och bjuder in stolthet, högmod och självrättfärdighet i våra hjärtan, och då kan vi inte se Gud. Istället: “Var barmhärtiga, så som er Fader är barmhärtig” (Luk 6:31-36).

Predikan: vrede är gift i hjärtat
Predikan

 
 
00:00 / 10:17 min
 
1X
 
Predikan: Ingen kristendom utan kors!

Predikan: Ingen kristendom utan kors!

Fader Mikael predikar om korsets två centrala sidor i kristen tro: Kristi död på korset och vår egen död på korset. Ta ditt kors och följ mig, säger Herre, och Paulus säger: Nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. En stötesten och dårskap, en skam som en del kristna inte ens vill befatta sig med. Markion och framgångsteologin får sig en omgång, så även egot. Markus evangelium 8:34-9:1, samt Galaterbrevet 2:16-20.

Predikan: Ingen kristendom utan kors!
Predikan

 
 
00:00 / 10:57 min
 
1X
 
Predikan: Botemedel mot otro (Matt 17:14-23)

Predikan: Botemedel mot otro (Matt 17:14-23)

Det är lätt att förlora tron i denna kontrasternas svekfulla värld: än går allt vägen för oss, än går det åt skogen. Ibland vore det som om vi var i himmelen, men oftare slår kanske svårmodets vågor mot oss. Hur bevara tron, om än blott som ett senapskorn? Det är frågan. Fader Mikael predikar över dagens evangelietext (Matt 17:14-23).

Predikan: Botemedel mot otro (Matt 17:14-23)
Predikan

 
 
00:00 / 10,55 min
 
1X
 
Predikan: Du kan bli apostlalik

Predikan: Du kan bli apostlalik

På det svensk-ortodoxa familjelägret predikade fader Mikael över texten i Matteus evangelium 4:18-23. Då kallar Jesus sina första fyra lärjungar och uppmanar dem: “Följ mig!” Samma kallelse ljuder än idag för alla döpta ortodoxa kristna: “Följ mig!” säger Herren. Vi kan bli lika apostlarna! Det enda som står i vägen är vår ovilja att hörsamma kallelsen och följa Jesus.

Predikan: Du kan bli apostlalik
Predikan

 
 
00:00 / 7:04
 
1X
 
Predikan: Pingstens blommande äng

Predikan: Pingstens blommande äng

Fader Mikaels predikan på pingstdagen 16 Juni 2019. Läsningar från Apostlagärningarna 2:1-11 och Johannesevangeliet 7:37-52; 8:12. Frälsningen är fullbordad, Anden har stigit ner över apostlarna och oss. Må vi inte bygga dämmen för de strömmar av levande vatten som flödar i de troendes hjärtan. Må vi istället växa till som andliga människor och bli en pingstens blommande äng där Guds Ande gör oss till dem vi är skapta att vara.

Predikan: Pingstens blommande äng
Predikan

 
 
00:00 / 12:14
 
1X
 
Predikan: Kristi himmelsfärd

Predikan: Kristi himmelsfärd

Fader Mikaels predikan från liturgin på Kristi Himmelsfärd 6/6 2019. Episteln hämtades från Apostlagärningarna 1:1-12. Evangeliet från Lukas 24:36-53. Kristus fullkomnar sin jordiska tjänst och tar vår mänskliga natur med sig till Faderns högra sida i himmelen. Så öppnas vägen för var och en av oss. Men vi behöver fortfarande Guds hjälp. Därför väntar vi på att “rustas med kraft från höjden”, dvs. ta emot den Helige Ande. Denne steg ned över apostlarna på pingstdagen, och över var och en ortodox kristen vid myrrasmörjelsens mysterion.

Predikan: Kristi himmelsfärd
Predikan

 
 
00:00 / 4:09
 
1X