Med stor glädje har vi fått ta emot beskedet att fader diakon Mikael Fälthammar kommer att vigas till präst. Detta med hans salighet patriark Johannes X välsignelse. Prästvigningen utförs av hans eminens metropolit Ignatus av Frankrike och västra Europa.
Prästvigningen kommer att äga rum under den gudomliga liturgin söndagen 21 maj.
Plats: Serbiska kyrkan i kortedala, runstavsgatan 9.
Tid: klockan 14:00 börjar den gudomliga liturgin.
Metropolit Ignatius
Den helige protomartyren Nithard firas den 4 februari, dagen efter S:t Ansgar.
Vi vet inte mycket om den helige Nithard. Enligt Rimerts Vita Ansgari (Ansgars levnad) var han en munk från Corbi som följt med S:t Ansgar på dennes mission i Sverige. Från ärkestiftet Hamburg beslöts att skapa ett missionsstift med säte i Birka. Den förste biskopen där hette Gautbert, men tog sig det kristna namnet Simon vid sin vigning. Detta skedde år 845, och ungefär samtidigt ska en våldsam hednisk reaktion mot den kristna missionen ha brutit ut. Anledningen är oklar, men biskop Simon och hans medhjälpare utsattes för förföljelser av de hedniska invånarna i Birka. Den kyrka som hövitsmannen Häriger (eller Hergeir) låtit uppföra på sin mark blev nedriven. I ett våldsamt angrepp mot kyrkan dödades prästen Nithard av hedningarna, och han blev därmed den första till namnet kända martyren på svensk mark – alltså en protomartyr.
Trots att S:t Ansgars mission i Birka aldrig slog rot ordentligt levde ett fåtal kristna kvar i staden i flera år. Bland dessa kan särskilt nämnas kvinnorna Frideborg och hennes dotter Katla, samt eremiten Ardgar. Säkert fanns fler som vi inte känner namnet på.
Protomartyren Nithard har inga liturgiska hymner skrivna till sig och ingen ikon finns med hans motiv. Det finns dock standardtroparier för martyrer, varför vi kunde sjunga följande denna dag:
Din martyr Nithard tog genom sitt lidande emot en oförgänglig krans av dig, Herre, vår Gud, ty med din styrka nedlade han bödlarna och sönderkrossade demonernas vanmäktiga djärvhet. Genom hans förböner, fräls våra själar.
Studera ortodox kyrkomusik och teologi i Göteborg till hösten!
Till hösten startar Sankt Ignatios en filial i Göteborg. Här kan du påbörja dina studier till präst och församlingspedagog, fördjupa dig i ortodox teologi och tradition eller studera en ettårig utbildning i kyrkomusik.
Välkommen med din intresseanmälan redan idag! Senaste dag för anmälan är 9 februari.
Läs mer på vår hemsida: www.sanktignatios.org
Vi tackar Vasakyrkan för deras gästvänlighet.
I nästan sex år har vår församling fått låna Vasa församlings lokaler (Svenska Kyrkan) mitt i stan. För deras gästvänlighet är vi oändligt tacksamma. Nu är det dock, av olika anledningar, dags att flytta.
Från och med januari 2017 kommer vår församling att låna kyrkolokal av grekiska församlingen i Göteborg, Agia Triada (Heliga Treenigheten). Deras präst, fader Petros, välkomnar oss med öppna armar.
Två positiva saker med flytten är att vi kommer att få låna deras kyrka två gånger i månaden, samt att det är en färdig ortodox kyrkobyggnad vilket betyder att vi inte behöver ställa i ordning lika mycket inför varje gång vi ska fira liturgin.
Grekisk-Ortodoxa kyrkan i Göteborg
Grekiska kyrkan ligger på Hisingen. Adressen är Sehlstedsgatan 10. Se denna karta. Det är en vit liten kyrkobyggnad med röda knutar mitt i ett bostadsområde. Fri parkering finns vid kyrkan.
Den som vill åka kollektivt gör det antingen genom att åka spårvagn (5, 6 & 10) till Wieselgrensplatsen, och promenera norrut på wieselgrensgatan. Sväng höger på Solvändsgatat enligt karta nedan.
Man kan också åka buss (22, 36 & 136) till hållplats Sehlstedtsgatan som ligger precis norr om själva kyrkan (hållplatsen är den lilla ljusblå rutan på kartan nedan).
Gudstjänstschema hittar du här. Nästa liturgi är 14 januari kl. 11:00. Välkommen!
Välkommen att fira Kristi födelse på juldagen kl. 11:00 i Vasakyrkans församlingshem. Vi kommer samman och prisar Gud för att han blev människa så att vi skulle kunna bli gudar – för att citera S:t Athanasios den store. Gud blev människa för att rädda människan. Det är julens evangelium. Kristus föds! Lovsjung honom!
Under predikan är det kyrkskola för barnen.
Efter liturgin är det knytkalas som vanligt. Ta med dig något gott och festligt!
Uppståndelsekyrkans invigning
Idag, den 13/9, infaller vår kyrkas festhögtid: Uppståndelsekyrkans invigning i Jerusalem år 336.
Den kyrkobyggnad som vördas långt mer än alla andra är den heliga uppståndelsens kyrka som S:t Konstantin den store lät bygga på Golgata, den plats där vår Frälsare korsfästes och begravdes. Under lång tid låg denna plats dold under jord eftersom både judar och hedningar ville gömma undan den. Under kejsar Hadrianus regering (117-138) byggdes dessutom ett tempel till Afrodite på platsen så att denna heliga plats skulle ytterligare vanhelgad och falla i glömska. Det var där korset låg gömt. Den fromme kejsar Konstantin lät dock befalla att man skulle göra utgrävningar på platsen, och man fann lämningar av Kristi frälsande lidande.
Det var alltså på denna plats som den stora och magnifika kyrkan byggdes, den som fick namn efter Kristus vår Guds uppståndelse: Anastasis (grek: uppståndelsen). Kejsarinnan Helena ledde arbetet, och det skedde när Dracilianus var Exark över Palestina och MaKarios var ärkebiskop av Jerusalem. Den sistnämnde var densamme som höjde upp det ärevördiga korset och invigde kyrkan år 336.
Apolytikion för Uppståndelsekyrkans invigning, ton 4:
Du har uppenbarat din bonings heliga härlighet i dess jordiska majestät, såsom det höga himlavalvets prakt, o Herre. Befäst den i evigheter evigheter, och ta emot vår bön som oupphörligt offras till dig däri, genom Gudaföderskan, o du som är allas liv och uppståndelse.
Apolytikion för Uppståndelsekyrkans invigning, ton 4:
Kyrkan visar sig som en himmel med många ljus vilka skiner och vägleder alla de troende. När vi står däri ropar vi högt: ”Stadfäst du själv detta hus, Herre!”
Efter ett litet sommaruppehåll önskar vi nu bjuda in till höstterminens första Gudomliga Liturgi. Den äger rum i Vasakyrkans församlingshem lördagen den 6 augusti kl. 11:00. Vi firar då Kristi förklaring. Fader Dimitrios Elias tjänstgör tillsammans med fader diakon Mikael.
Efter gudstjänsten äter vi mat tillsammans. Tänk på att det är fastetid den lördagen (fastan före Gudsmoderns avsomnande), men fisk och vin är tillåtet med anledning av festen.
Höstens schema hittar du under fliken “Kalender” ovan, eller via denna länk.
Fader Mikaels predikan på lame mannens söndag 2016. Episteln var från Apostlagärningarna 9:32-42. Evangelieläsningen var ur Johannesevangeliet 5:1-15. Läs gärna söndagens texter innan du lyssnar till predikan.
Söndagen den 1:a maj kl. 10:00 firar vi påskens gudomliga liturgi i Vasakyrkans församlingshem. Fader Dimitrios Elias och fader diakon Mikael Fälthammar tjänstgör tillsammans med kören och församlingen.
Efter liturgin blir det extra festlig måltid. Alla uppmuntras att ta med något gott till knytkalaset!
Varmt välkommen!
يسرنا مشاركتكم معنا في قداس عيد الفصح الواقع في ١_٥_٢٠١٦
الساعة العاشرة صباحا في بيت الرعية في ال vasakyrkan
يتراس القداس الاب ايليا ديمتروس
ويلي القداس غداء في قاعة الكنيسة
ملاحظة نرجو من المشاركين الكرام ان يصطحبوا معهم بعض الاطعمة .
وشكرا
Program för stora fastan:
Lördag 19/3 – Liturgi med söndagsskola 10:00, Ortodoxins seger. Styrelsemöte efteråt.
Söndag 27/3 – Typika & samtalsgrupp 10:00, S:t Gregorios Palamas söndag.
Lördag 2/4 – Liturgi med söndagsskola 10:00, Korsärandets söndag.
Lördag 9/4 – Liturgi i Kortedala 10:00, S:t Johannes Klimakos söndag.
Söndag 17/4 – Typika & samtalsgrupp 10:00, S:t Maria av Egyptens söndag.
Lördag 23/4 – Liturgi med söndagsskola 10:00, Palmsöndagen.
Söndagarna i stora fastan
Det blir liturgi nu på lördag 5:e mars i Vasakyrkans församlingshem. Observera att vi börjar 9:30 denna gång eftersom prästen måste vidare efter gudstjänsten.
Vi firar tredje söndagen i förfastan och den handlar om den yttersta domen. Evangelietexten är hämtad ur S:t Matteus evangelium, kapitel 25:
När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra.
Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse. För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.
Då ska de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? Och när såg vi dig som främling och tog emot dig, eller naken och klädde dig? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.
Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. För jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka. Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.
Då ska de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och hjälpte dig inte? Då ska han svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. Och dessa ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”
På lördag firar vi publikanens och fariséns söndag, då vi åter får höra om det första nödvändiga för att närma sig Gud: ödmjukhet. Farisén levde ett fromt liv och följde sin religions föreskrifter mycket noga, men det var inte till hjälp för honom eftersom han inte hade lärt sig ödmjukhet. Istället tackade han Gud för att han inte “var som andra människor, tjuvar och bedragare och horkarlar, eller som publikanen” som stod bredvid honom i templet.
Publikanen däremot stod avsides och vågade inte ens lyfta blicken mot Gud när han bad. Istället slog han sig för bröstet och bad: “Gud, var nådig mot mig syndare.” Han visste att han inte levde ett fromt liv, och att han kunde föra en bättre vandel. Men hans ånger och botfärdighet var äkta, och hans ödmjukhet var stor.
Trots att farisén alltså fastade och bad regelbundet var det ändå den uppenbara syndare, publikanen, som gick rättfärdig från templet. Av detta lär vi oss att ödmjukhet är grunden för varje dygd, och att ödmjukheten vida överstiger alla andra kristna bruk i fråga om människans gudomliggörelse. Det är oerhört viktigt att bära med sig denna lärdom när vi nu förbereder oss för stora och heliga fastan innan påsken.
På lördag efter gudstjänsten kommer församlingens förening att hålla sitt årsmöte. Alla medlemmar är välkomna att delta. Medlem är du om du någon gång betalat in 100 kr. eller mer till församlingen.
Du är en viktig del i Kyrkan!
Utöver att välja ny styrelse inför kommande år kommer vi också att samtal om hur vi alla kan hjälpa till på konkreta sätt med det arbete som finns i vår församling. Många är redan engagerade, och det arbete som de utför r vi mycket tacksamma för. Vi vill också välkomna fler att bidra med sina förmågor och gåvor. Kanske skulle just du vilja engagera dig i kören; med arbete på hemsidan och sociala medier; med att plocka fram inför gudstjänsterna (både i kyrksalen och i köket); eller vill du hjälpa till med söndagsskolan? Eller har du kanske tänkt på något annat du vill hjälpa till med? Kom till årsmötet på lördag så hittar vi en plats för dig och dina gåvor!
På lördag 16/1 firar vi liturgi kl. 10 i Vasakyrkans församlingshem. Välkommen att delta. Läs om helgonet här:
Den Helige Antonios, munkarnas fader, föddes i Egypten år 251. Han föräldrar, fromma kristna, dog när han var ung och lämnade ett stort arv till honom. En söndag hörde han följande ord ur evangeliet: ”Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga” (Matt 19:21). Genast skred han till verket och gav ut allt han ägde till de fattiga, och sedan flydde han världens oro ut i öknen. De många frestelser han där fick uthärda under 20 år är otroliga. Hans asketiska kamp, både om dagen och om natten, genom vilken han korsfäste lidelsernas kraft inom sig och så nådde lidelsefrihetens högsta höjder, övergår naturens gränser. Vittnesbörden om hans dygdefulla gärningar lockade så många att följa honom att öknen förvandlades till en stad i vilken han, så att säga, blev borgmästare, domare och mästare för alla dess invånare.
Världens städer fick också njuta frukten av hans dygd. När de kristna förföljdes och dödades under kejsar Maximinus år 312 skyndade han till deras hjälp och tröst. När Kyrkan oroades av Arianerna reste han ivrigt till Alexandria år 335 för att kämpa mot dem för den sanna läran. Under denna resa förde han många till Kristus genom sina ords skönhet.
Den helige Antonios började sitt asketiska liv utanför staden Coma i övre Egypten. Där studerade han asketerna och de heliga männen, men snart överträffade han dem alla i dygd. Eftersom han ville öka sin ansträngning begav han sig ut i öknen och hittade en övergiven vaktborg i bergen. Där bodde han i ensamhet och tränade sig i extrem fasta, oupphörlig bön och intensiv kamp mot demonerna. Där förblev han, som vi nämnt tidigare, i 20 år. Den helige Athanasios den store, som kände honom personligen och som skrev hans levnad, sa att han kom ut ur vaktborgen ”invigd i hemligheter och uppfylld av Guds Ande.” Eftersom många sökte upp honom och på så vis berövade honom hans ensamhet visade Gud honom hur han skulle resa med några beduiner till dess han kom till ett berg i öknen nära Röda havet. Där förblev han under resten av sin levnadstid.
Den helige Athanasios säger om honom att ”hans yttre hade en underlig och fantastisk skönhet. Detta var också en gåva från Frälsaren. Ty om han var bland många munkar, och någon som aldrig träffat honom tidigare önskade möta honom, så steg han genast fram förbi alla andra till Antonios, som om han vore dragen av hans utseende. Dock var han varken längre eller bredare än någon annan, men hans fridsamma levnad och rena själ utmärkte sig.” Genom att leva så blev han ett exempel och en måttstock för munkar och nunnor. Han dog den 17 Januari år 356 efter att ha levt i 105 år.
Den Helige Ignatios av Antiokia.
Lördagen den 19/12 kl. 10 firar vi den Gudomliga Liturgin med extra glädje då vi vid detta tillfälle också tar emot personer i församlingen med myrrasmörjelsens sakrament (Gr: χρίσμα, Ar: الميرونr)
Det är den helige Ignatios av Antiokias festdag. Ignatios kallades också Theoforos vilket betyder ”Gudsbäraren” eftersom han var ett så troget vittne till vår Herres Jesu heliga evangelium. Ignatios skrev sju brev till olika församlingar i mindre Asien (dagens västra Turkiet) under sin resa till Rom där han led martyrdöden år 107. Dessa brev finns bevarade idag och översatta till en rad olika språk – även svenska! I dem finns mycket god undervisning för de kristna som levde då och som lever idag.
Efter liturgin äter vi mat tillsammans som alla har bidragit med. Ta med en rätt till bordet du också!
Kristi födelse.
Fredagen den 25/12 kl. 10 firar vi Juldagens heliga Liturgi.
Juldagen är den dag då Kyrkan firar vår Herres Jesu Kristi födelse på jorden genom jungfru Maria och den Helige Ande. Det är en av Kyrkans största högtider eftersom Gud i Jesus blev människa för att vi skulle kunna bli gudomliggjorda (Gr: Θέωσις Ar: تأليه ), för att tala med den helige Athanasios av Alexandrias ord.
Denna dag sjunger vi: ”Din födelse, Kristus vår Gud, har låtit kunskapens ljus stiga över världen, ty genom den blev stjärnornas dyrkare av en stjärna lärda att tillbe dig, du rättfärdighetens sol, och att känna dig såsom soluppgången från höjden. Herre ära vare dig!” och ”Jungfrun föder idag honom, som är över allt väsen, och jorden erbjuder en klippgrotta åt den Otillgänglige. Änglarna lovsjunger med herdarna och de vise färdas med stjärnan. Ty oss är fött ett litet barn, han som före evigheten är Gud.”
Ta med dig god mat till julbordet efter liturgin. Ta gärna med något från ditt lands jultradition!
INFO: Båda liturgierna äger rum i Vasakyrkans församlingshem. Adress: Vasa kyrkoplan 1, centrala Göteborg. Präst: Fader Demetrios. Diakon: Fader Mikael. Kör från församlingen.
På söndag firar vi den helige Nikolaos av Myra.
Den helige Nikolaos levde under kejsar Konstantin den stores regeringstid och dog år 330. Som yngling önskade han leva som munk. Han reste på pilgrimsresa till det heliga staden Jerusalem där han hittade en plats att dra sig undan på och ägna sig åt bön. Snart stod det dock klart för honom att detta inte var Guds väg för honom, utan att han skulle återvända till sitt hemland och bli mångas räddning. Han återvände till Myra och vigdes till biskop.
Den helige Nikolaos blev känd för sin överväldigande barmhärtighet, i det att han försåg de fattiga med det de behövde, och i att han befriade de som anklagats på falska grunder. Han var lika känd för sin iver för sanningen. Han var närvarande vid det första ekumeniska konciliet i Nicaea år 325. Det berättas att när han hörde Arios hädelser yttras mot Guds Son slog Nikolaos till honom i ansiktet. Eftersom Kyrkans kyrkorätt förbjuder någon ur prästerskapet att slå någon människa blev hans biskopskollegor förvirrade över vilken disciplinär åtgärd man skulle vidta mot denne hierark som man vördade så mycket. Under natten uppenbarade sig vår Herre Jesus Kristus och Guds Moder för somliga av biskoparna och lät dem förstå att biskop Nikolaos handlande inte kommit sig av synd och lidelse, utan av stark kärlek och fromhet, och därför skulle inga disciplinära åtgärder följa.
Avskedshymnen för heliga biskopar skrevs ursprungligen för den helige Nikolaos. Han är alla resandes skyddshelgon, speciellt för sjöfarare. Han är också ett av de mest kända helgonen och mest älskade.
Nikolaos av Myra, sjöfararnas skyddshelgon
—
Välkommen till typikagudstjänst kl. 10:00 i “kryptan” i Vasakyrkan, centrala Göteborg.
Ortodoxa Samarbetskommittén i Göteborg firar 40-års jubileum. Lördagen den 24:e Oktober i Serbiska Kyrkan på Runstavsgatan 9 i Kortedala. Firandet börjar kl. 14:00 och innehåller bl.a. en föreläsning om olika ortodoxa traditioner, musik, mat och utställning av föremål från de olika ortodoxa kyrkorna i Göteborg. Dagen avslutas med att vi firar vesper tillsammans kl. 18:00. Se bilden nedan för fullständig information. Välkommen!
Många kanske frågar sig vad en typika är för något? Ibland kallar vi det för typikagudstjänst eller bönegudstjänst också (gr. τυπικα ; sl. Обедница [Obednitsa eller Obednitza] eller Изобразительны). Här ger vi en enkel förklaring till vad det är och varför vi firar denna gudstjänsten ibland.
En typika är en gudstjänst som kan firas när ingen präst är närvarande. Den innehåller alltså inte firande av Eukaristin (nattvarden), men den typika vi ber i församlingen innehåller många delar från den Gudomliga Liturgin. På så vis får vi dels ta del av somligt ur liturgins ordning, dels träna oss på delar ur liturgin inför de gånger då en präst är hos oss.
Delar som är med i typikan är bl.a. läsningar ur episteln och evangeliet, antifonerna, troparier och kontakier samt många förböner.
Vi firar typikan de söndagar då vi inte har en präst hos oss. Det gör vi för att samlas som församling ändå, och knyta ihop vår gemenskap som församling. Typikan kan ledas av en diakon, en subdiakon, en läsare eller av en ortodox lekman. Den beds utanför ikonostasen. Man kan också be typikan i sitt hem om man inte har möjlighet att ta sig till kyrkan.
Ordningen för typikan finner du här: Typika / Bönegudstjänst.
Schemat för församlingen finner du här: Gudstjänster & Kalender.
