Maria av Egyptens söndag

Nästa liturgi som vi firar i vår församling äger rum lördagen 1:a April med anledning av Maria av Egyptens söndag (läs hennes levnadsskildring här). Denna söndag undervisar oss kristna om att omvändelse aldrig är försent och att omvändelse alltid är nyttig oavsett vilka synder man begått. I en hymn som sjunges vid aftongudstjänsten står följande:

Med avhållsamhetens svärd högg du av själens snaror och skilde lidelserna från kroppen, du rättfärdiga Maria. Genom den asketiska tystnaden kvävde du tankens synder. Genom dina tårars strömmar vattnade du hela ödemarken och gav oss ångerns frukter.

Hon som levde som prostituerad under lång tid mötte Herren Jesus och omvände sig för att sträva efter gemenskap med honom. Låt oss lära av henne och ta efter hennes exempel, oavsett vilka synder och felsteg vi har i vår personliga historia.

Välkommen till den Gudomliga Liturgin lördagen 1:a April kl. 11:00 i Grekiska Kyrkan på Sehlstedtsgatan 10, Hisingen.

Program för fastan

Program för stora fastan:

Lördag 19/3 – Liturgi med söndagsskola 10:00, Ortodoxins seger. Styrelsemöte efteråt.

Söndag 27/3 – Typika & samtalsgrupp 10:00, S:t Gregorios Palamas söndag.

Lördag 2/4 – Liturgi med söndagsskola 10:00, Korsärandets söndag.

Lördag 9/4 – Liturgi i Kortedala 10:00, S:t Johannes Klimakos söndag.

Söndag 17/4 – Typika & samtalsgrupp 10:00, S:t Maria av Egyptens söndag.

Lördag 23/4 – Liturgi med söndagsskola 10:00, Palmsöndagen.

Söndagarna i stora fastan

Söndagarna i stora fastan

Den heliga Maria av Egypten, Marilyn & Anna Nicole

På söndag firar vi den heliga Maria av Egyptens söndag. Den Heliga Maria av Egypten levde i stor botfärdighet i ödemarken efter ett liv i lidelser. Hela hennes levnadsskildring kan ni läsa här. I en betraktelse över den Heliga Maria skriver ärkeprästen Vladimir Berzonsky så här:

Från att ha varit en syndig kvinna blev du en Kristi brud, o allra mest ärofulla Maria, du är en Gudsrikets brud (Från högtidens kontakion).

Den Heliga Maria av Egypten

Tre kvinnor, den första flera sekler från de andra två, mellan de senare två skiljer blott en generation. De delar sin promiskuitet, den uråldriga vanan att sälja sina kroppar för att uppnå vad de önskar i en värld styrd av män. Var och en av dem blev beryktade för sin skönhet och berömmelse: Den heliga Maria i Alexandria – sin tids Las Vegas – våra båda samtida i Amerikas löpsedlar, där de ständigt var i händelsernas centrum.

Vad som skiljer dessa tre åt är på det sätt vilket deras liv slutade. Den första dog i öknen, de båda andra på vanligt vis i sina sängar. Den Heliga Maria vördas som en förebild för alla som fått sina liv radikalt förändrade genom tron på Jesus Kristus. Den är ingen slump att Kyrkan minns hennes levnad på den söndag i Stora Fastan som föregår Palmsöndagen. Hon visade hur radikalt en människas liv kan förändras genom den Helige Andes nåd när man överlämnar sig helt åt Kristus. Hon berättade sin levnads historia för den Helige Zosima, en munk från Palestina. Herren måste ha sänt en ängel som sade åt henne att ansluta sig till den pilgrimsskara från Egypten som skulle till Jerusalem för att delta på Korsupphöjelsens högtid. Hon betalade resan på det enda sätt hon kunde, “genom att erbjuda sin kropp.” En kraft (var det samma ängel?) hindrade henne från att träda in i kyrkan med folkhopen, och hon insåg då hur syndigt hon levat. Hon tillhörde inte de sant troendes skara. Vad hon delgav den Helige Zosima förklarade hur han fann henne “ensam, rynkig, bränd av solen,” men ändå full av Andens eld.

De andra två, Marilyn Monroe och Anna Nicole Smith skiljdes nyligen från detta livet, och var inte lika lyckligt lottade som den Heliga Maria. Inget så livsomvandlande hände någon av dem. Båda fick avsluta sin levnadsbana för tidigt, båda beroende av lugnande medel av något slag så att de kunde somna, vilket är föga förvånande. Ingen av dem lärde sig någonsin vad den Heliga Maria upptäckte, att det bara är Jesus Kristus som kan mätta själens längtan. Kristus är den störste älskaren, ingen annan, och han allena kan mätta våra kroppars, själars och sinnens längtan. Att som kvinna ta en man till sig i sitt liv utan att de får växa tillsammans bortom sängkammaren och genom livets alla erfarenheter är att bli lämnad ofullkomnad och ensam. Sådana kvinnor måste gå ensamma till sängs, men när sömnen inte infinner sig vände de sig till apotekaren för att få något som kunde befria själen från skuld, och ge dem frid i sinnet.

Att leva i våra dagar är att få dessa och liknande “kändisars” liv kastade i ansiktet vare sig vi vill det eller inte. Jag kan inte dra mig till minnes någon formell religion vad gäller Marilyn, men Anna Nicole brukade bära ett stort kors i ett halsband ibland. Hade det någon andlig innebörd, eller var det bara bling-bling? Oavsett vilket verkade det inte finnas någon i hennes närhet som kunde förklara för henne vilka effekter en hejdlös promiskuitet hade, eller hur det skulle sluta om någon levde så. Ingen pastor förklarade för henne att hon aldrig skulle finna sann kärlek i olika mäns famnar. Eller att hon var ett ämne för kvällens komiker. Eller att nu, till och med efter hennes död, de som gör anspråk på hennes barn gör det för att lägga vantarna på de pengar som kommer med barnet.

Anna Nicole hade Marilyn som förebild, och hon fick sluta sin levnad precis som henne. De gav sina kroppar till män som de trodde kunde förverkliga deras drömmar om rikedom och berömmelse. De använde sina kroppar men försmådde sina själar. I vår tid vill vi att våra berättelser ska sluta lyckligt, men så blev det inte för dessa symboler för “det goda livet.” Nu undrar jag hur många av våra kvinnor som skulle anse den Heliga Maria av Egypten vara en vinnare?

(Från Death to the World No. 16, s. 19-20)

Den heliga Maria av Egyptens söndag:

På söndag firar vi femte söndagen i stora fastan, och minnet av den heliga Maria av Egypten. Traditionen kring den heliga Maria av Egypten säger så här:

Den egyptiska Maria , även kallad ”synderskan,” levde under 47 år ett strängt asketiskt liv i öknen under 300-talet. En gammal abbot, Zosima, färdades över floden Jordan och in i öknen för att beska en gammal helig fader. Plötsligt såg han en gestalt som vandrade i öknen alldeles naken och svartbränd av solen. Detta var Maria av Egypten. De två samtalade, och Maria berättade för fader Zosima om sitt liv:

”Jag är född i Egypten. När jag var tolv år gammal kom jag till Alexandria. Där förde jag under sjutton år fritt och öppet ett liderligt leverne – ingen nekade jag att njuta min kropp. När sedermera människorna där i trakten allmänt började fara upp till Jerusalem för att där tillbedja det heliga korset, bad jag några sjömän ta mig med på resan. Då det blev fråga om färdpenningen, sade jag: Någon anna färdpenning kan jag inte erlägga än denna; att ni må förfoga över min kropp.’ Så blev det. Vi anlände i Jerusalem, och tillsammans med andra pilgrimer skulle vi gå in genom kyrkporten för att tillbe det heliga korset. Då kände jag mig plötsligt stött tillbaka av en osynlig makt, och fann mig alldeles ur stånd att träda in i kyrkan. Gång på gång försökte jag gå över tröskeln, men jag kom inte längre än så trots att alla andra inte verkade hindras på något sätt. Då gick jag in i mig själv och genast stod den tanken klar för mig att det berodde på mina gruvliga synders skull. Jag började slå mig för mitt bröst, gråta bittert och sucka från djupet av mitt hjärta. Jag vände mig om och såg en ikon av Gudaföderskan Maria. Då bad jag till henne om hjälp att få träda in i kyrkan. Samtidigt lovade jag henne att avsäga mig världen och leva i kyskhet från och med nu. Efter denna bön provade jag att träda in i kyrkan igen, och denna gång gick det. I djup andakt tillbad jag det heliga korset. Sedan hörde jag en röst som sade till mig: ‘Gå över Jordan, så ska du bli frälst.’ Alltså gick jag över Jordan och kom till denna öken. Här har jag nu levt i 47 år utan att träffa en enda människa. I sjutton år var jag hårt ansatt av köttets anfäktelser, men nu har jag med Guds hjälp besegrat dem. Detta är min historia. Bed nu för mig!”

Nu föll den gamle Zosima ned och prisade Gud för vad han fått höra, och hur Gud hade verkat i sin tjänarinna. Maria bad honom komma tillbaka till floden Jordan med Herrens heliga Kropp och Blod nästa gång han skulle fira den heliga Eukaristin. Så gjorde han, och såg henne då på andra sidan stranden, och sedan hon gjort korstecknet gick hon över floden. Ho tog emot gåvorna, och bad honom komma tillbaka ett år senare igen. Sagt och gjort, Zosima kom tillbaka nästa år, och fann då Maria död på platsen där de skulle ses. Han begravde henne i öknen och återvände sedan till sitt kloster och prisade Gud.