Fader Mikael predikar om korsets två centrala sidor i kristen tro: Kristi död på korset och vår egen död på korset. Ta ditt kors och följ mig, säger Herre, och Paulus säger: Nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. En stötesten och dårskap, en skam som en del kristna inte ens vill befatta sig med. Markion och framgångsteologin får sig en omgång, så även egot. Markus evangelium 8:34-9:1, samt Galaterbrevet 2:16-20.
Fader Mikaels predikan tredje söndagen i fastan, korsärandets söndag. Markus evangelium 8:34-9:1. Som efterföljare av Kristus, som frivilligt accepterade korset för vår frälsnings skull, så är vi som är kristna också kallade att frivilligt bära våra kors efter Herren. Korset är livgivande genom den självutgivande kärleken.
Fader Mikael predikar utifrån Joh 3:13-17.
“Ingen har stigit upp till himlen utom han som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen. Och liksom Mose upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd, för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom.”