Teofania: Gregorios Teologen om Gud den Treenige

På söndag firar vi en av Kyrkans stora högtider, Kristi dop, också känt som Teofania. Teofania är grekiska och betyder “Guds-uppenbarelse” och syftar i detta fallet på hur tillbedjan av den Treenige Guden uppenbarades för människan vid Kristi dop i Jordan då Faderns röst hördes från himlen, och Anden sänkte sig ner över Sonen i form av en duva (t.ex. Matt 3:13-17). Den helige Gregorios Teologen, biskop av Nazianzos (+ 391) predikar denna dag för oss:

Den Treenige Guden

Låt oss tala lite om denna högtid, och komma samma och glädja oss över den med glada och fromma sinnen. Och eftersom huvudfokus på denna fest är åminnelsen av Gud, låt oss då tänka på honom. När jag nu talar om Gud borde ni genast bli upplysta av en ljusblixt och av tre. Tre vad gäller individualiteter eller hypostaser, om nu någon vill kalla dem så, eller personer. Men en vad gäller väsendet – dvs. Gudomen. Ty de är åtskilda utan åtskillnad, om jag får säga det så; och de är förenade i åtskillnaden. Gudomen är en i tre, och de tre är en, i vilken Gudomen är, eller för att tala mer precist; vilken är Gudomen. För oss finns blott en Gud, Fadern, av vilken allt finns till; och en Herre, Jesus Kristus, genom vilken allt finns till; och en Helig Ande, i vilken allt är till. Men de karaktäriserar personligheterna av en enda natur vilken är ensam och icke sammansatt. Fadern är Fader och utan begynnelse, ty han är inte från någon. Sonen är Son och är inte utan begynnelse, ty han är född av Fadern. Den Helige Ande är i sanning Ande, och kommer verkligen från Fadern, men inte på samma sätt som Sonen, ty det sker nämligen inte genom födelse utan genom utgående (jag måste mynta ett nytt ord för att klargöra detta).

Kristi dop och vårt dop

Det är också rimligt att det finns folk som tillber på jorden, så att hela skapelsen kan fyllas med Guds härlighet. Därför skapades människan och förärades Guds hand och avbild. Kristus lyser upp, låt oss stråla med honom. Kristus döps, låt oss stiga ner i vattnet med honom så att vi också kan stå upp med honom igen. Vem är han, och av vem låter han sig döpas, och vid vilken tid? Han är den helt Rena; och han döps av Johannes. Vad ska vi lära oss av detta? Att först rena oss, att vara ödmjukt sinnade. Jesus renas: föraktar du reningen?

Mose döpte, men blott i vatten. Johannes döpte också, inte bara i vatten, men ett omvändelsens dop. Det var dock fortfarande inte fullt andligt, ty han lade inte till “i Anden.” Jesus döpte också, men i Anden. Detta är det fullkomliga dopet. Jag känner dock till ett fjärde dop: martyrernas dop i sitt eget blod, vilket även Kristus själv genomled. Detta dop är vida mer majestätiskt än alla andra dop, ty det kan inte befläckas i efterhand. Jag känner till ett femte dop också: Dopet i tårar. Detta är mycket mödosamt.

(Ur Tal om de Heliga Ljusen, Teofania 381)

Kristi dop i floden Jordan

Kristi dop i floden Jordan

Välkommen till Aftongudstjänst på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.

Döparens och Förelöparens födelse.

På söndag firar vi Johannes Döparens och Förelöparens födelse.

Den heliga profeten Malaki profeterade att innan Messias skulle komma skulle hans Förelöpare vara verksam (Mal 3:1). Denne skulle förbåda hans ankomst. Därför väntade Judarna på Messias och på hans Förelöpare.

Sakarias & Elisabeth med deras son Johannes.

I en stad bland kullarna i Judéen i Palestina levde den rättfärdige prästen Sakarias och hans hustru Elisabeth, fromt följande Herrens bud. Paret hade dock en stor sorg: att upp i ålderns höst förbli barnlösa. De bad oupphörligen till Gud, att han skulle ge dem ett barn. En gång när Sakarias tjänade som präst i templet i Jerusalem gick han att beröka templet under en gudstjänst. Då han gått in bakom det Allra Heligastes förlåt (= ett döljande draperi), såg han en Guds ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret. Sakarias blev förvånad och stannade upp i rädsla, men ängeln sade till honom: “Frukta icke, Sakarias, din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och du skall ge honom namnet Johannes.” Men den rättfärdige Sakarias trodde inte det ord den himmelska budbäraren kom med. Ängeln sade då till honom: “Jag är Gabriel, som står inför Gud och är sänd att tillkännage detta till dig. Nu skall du förbli tyst tills den dag du blir far, eftersom du icke har trott mina ord.” Samtidigt väntade folket på Sakarias, och de häpnade när de såg att han inte kom ut ur helgedomen på så lång tid. När han kom ut skulle han uttala en välsignelse över folket, vilket gudstjänstordningen bjöd, men han kunde inte uttala den eftersom han hade blivit stum. När Sakarias med gester förklarat att han var oförmögen att tala, förstod folket att han hade sett en vision. Ärkeängelns utsaga uppfylldes, och den rättfärdiga Elisabet befriades från sin ofruktsamhet, och frambar Herrens förelöpare och döpare, Johannes.

Välkommen på Vesper nu på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.