Heliga Fursten Rostislav av Mähren

Image
Helgonförklarade 1994 av Tjeckiens Ortodoxa Kyrka

När vi tänker på den bysantinska missionen som Hl. Kyrilos och Hl. Metodios ledde i Stora Mähren*, bör vi ihågkomma Heliga Fursten Rostislav som står tillsamman med dem i början på de slaviska nationernas andliga, kulturella och politiska liv. Vi bör komma ihåg den belysta regenten som ville ha ”en sådan lärare som kunde förklara de Kristna lärdomarna på ett förståeligt sätt” hos landsmännen. Det var han som tog initiativet och bad den bysantinska kejsaren Michaelos III och patriarken i Konstantinopel, Hl. Fotios, att skicka den lärda ”filosofen” Hl. Kyrilos och den kapabla organisatören Hl. Metodios till Mähren.

Hl. Rostislav kom förmodligen att regera över Stora Mähren ca år 846 och snart insåg att förutsättningarna för att Kristendomen skulle bli accepterad av mährerna var dels att Kristendomen måste predikas av missionärer som inte använde missionen i politiskt syfte, och dels att de som predikade måste bli förstådda av folket. Efter misslyckade försök till att hitta lämpliga lärare från Rom, bad han om lärare från Konstantinopel 862. De heliga bröder som skickades av den bysantinska kejsaren var lärda förebedjare som besatt rika erfarenheter, och som var fullt införstådda i Hl. Rostislavs avsikter. De uppfann en alfabet och översatt merparten av bibeln och liturgierna till det slaviska språket. Man förstår ju varför deras mission lyckades så bra med tanke på allt arbete, och på hur de levde som ett föredöme.

Dock komplicerades deras missionsarbete av det att missionärer också kom ifrån det frankiska* kungariket. De insåg att Hl. Kyrilos och Hl. Metodios arbete skulle kunna bli till en grund för Stora Mährens självständighet både politiskt och andligt. Det uppfattades om ett hot. De anklagade bröderna falskt, och påstådd att det slaviska språket var ”ohelgat” eller ”oauktoriserat”. De försökte dessutom att vid sidan av Hl. Kyrilos och Hl. Metodios arbete sprida fillioque-doktrinen.

Hl. Metodios van en känd dispyt med de latinska prästerna i Venedig, år 867, när han var på väg till Konstantinopel. Han och brodern Hl. Kyrilos ville nämligen få några av sina lärjungar utsedda till positioner av hierarkin i Konstantinopel, som en förstärkning för missionen. Från Venedig bjöds dem in av Påven Nikolaus I. Bröderna fick återigen försvara sitt missionsarbete. Hl. Kyrilos dog i Rom den 14:e februari, 868 efter det att han avlagt löften för att bli munk. Men han bad sin bror Hl. Metodius att fortsätta arbetet bland slaverna.

Men situationen i Stora Mähren hade förändrats under tiden. Fastän Rostislav hade lyckats försvara sitt rike mot frankiska attacker blev han förrådd av sin brorson Svatopluk, hertigen i Nitra*. Svatopluk fängslade Hl. Rostislav och överlämnade honom till frankerna. Hl. Rostislav drogs inför rätten och torterades i Regensburg för kärleken till sitt land, till Kristus och till de sanna apostoliska lärdomarna. Han dömdes av frankerna till döden, men efteråt bara förblindades och fängslades. Han dog mot slutet av 870 på okänd ort efter att ha lidit fruktansvärt. Hl. Metodios blev också fängslad på väg tillbaka till Stora Mähren. Han blev dömd och slagen av de franska biskparna, och Stora Mähren erövrades och plundrades av frankerna. Svatopluk, som tidigare stött frankiska intressen i Mähren, förrådde nu frankerna och återinförde självständighet för Stora Mähren. Men de latinska och frankiska intressen som fick förespråkare i hovet och bland prästerna, påverkade honom ändå starkt. När Svatopluk hade åstadkommit sina politiska mål år 873 kom påven ihåg den fängslade Metodios och bad Svatopluk att låta Metodios återgå till sin hjord för att fullfölja det apostoliska arbetet som hade påbörjats under Hl. Rostislavs tid.

Helige Fursten Rostislav arbetade med Hl. Kyrilos och led med Hl. Metodios. Han dog för sitt land och för Kristi sanna lära. Senare blev hans heliga liv och de heliga brödernas apostoliska arbete helt underminerade av utländska inflytanden i Mähren. Hl. Metodios lärjungar blev landsförvisade eller sålda i slaveri efter deras lärare dog, men Guds försyn räddade deras liv för att de skulle få fortsätta det apostoliska arbete i de södra och östra slaviska nationerna. Hl. Rostislavs ansträngning gav frukt i den florerande slaviska kyrkorna bland bulgarerna, ryssarna och serberna m.fl.

*Förklaringar:

Mähren: (engelska: Moravia) är en historisk region som idag utgör den östra delen av Tjeckien. Dess historiska huvudstad var Olomouc, som ligger utmed floden Morava, men allt sedan trettioåriga kriget är Brno (tyska Brünn) regionens centralort. Landet är uppkallat efter dess viktigaste flod Morava (tyska March).

Nitra: regionen öster om Mähren som kan ha ingått i ”Stora Mähren”. Idag utgör området västra delen av Slovakien. Uppkallad efter floden Nitra. Dagens stad Nitra ligger i området.

Franker var en grupp av samlade germanska stammar som utgick från ett område kring floden Rhen vid början av vår tideräkning och utvidgade under tusen år sitt maktområde till att periodvis omfatta stora delar av Europa. Namnet franker har givit Frankrike dess svenska namn och betydde förmodligen ”fri” på frankiska. Frankerna skilde sig från andra germaner på två viktiga sätt: De släppte aldrig kontakten med sin ursprungliga hemvist, bredde ut sig snarare än att vandra till nya områden. Och de blev katoliker i motsats till de flesta andra germanska stammar som bekände sig till den arianska kristendomen. I Rom refererade Romersk-katolska kyrkan till Frankrike som ”Roms äldsta syster”. (källa för alla tre termer: wikipedia)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *