Invigningen av Uppståndelsekyrkan i Jerusalem, församlingens festdag:

På söndag firar vi invigningen av Uppståndelsekyrkan i Jerusalem, församlingens festdag. På söndag firar vi invigningen av Uppståndelsekyrkan (i väst känd som gravkyrkan) som byggdes av de heliga Konstantin den store och hans mor, kejsarinnan Helena.

Efter vår Herre och Frälsare Jesus Kristi frivilliga lidande och död på korset hade den heliga platsen för hans lidande länge trampas på av hedningar. När den romerske kejsaren Titus erövrade Jerusalem år 70, raserade han staden och förstörde Salomos tempel på berget Moria, där det inte lämnades sten på sten, som även Frälsaren förutsade (Matt 13:1-2).

Senare byggde den nitisk hedniska kejsaren Hadrianus (117-138) en ny stad vid namn Aelia Capitolina till sin egen ära (Hadrianus Aelius), på platsen där Jerusalem låg. Det var förbjudet att kalla staden vid dess gamla namn.

Han gav order om att täcka Herrens heliga grav med jord och stenar, och att på samma plats upprätta inrätta ett avgudatempel. På Golgata, där Frälsaren korsfästes, byggde han ett hedniskt tempel tillägnat gudinnan Venus år 119. Inför statyerna frambar man offer till demoner och utförde hedniska riter, ackompanjerade av hänsynslösa handlingar.

I Betlehem, på den plats Frälsaren föddes av den rena jungfrun, reste den hedniske kejsaren upp en avbild av Adonis. Han gjorde allt detta avsiktligt, så att folk helt skulle glömma Kristus Frälsaren och att de inte längre skulle minnas de platser där han bodde, undervisade, led och uppstod i härlighet.

Korsets upphöjelse

Korsets upphöjelse

Under kejsar Konstantins (306-337) regering, den första av de romerska kejsarna att erkänna den kristna tron, beslutade han och hans mor kejsarinnan Helena, att återuppbygga staden Jerusalem. De planerade också att bygga en kyrka på platsen för Herrens lidande och uppståndelse, i syfte att återhelga och rena platserna där man mindes Frälsaren och glömma de hedniska kulternas orenhet.

Kejsarinnan Helena färdades till Jerusalem med en stor mängd guld och den helige Konstantin den store skrev ett brev till patriarken Makarios I (313-323) där han bad honom hjälpa henne på alla tänkbara sätt med sin uppgift att förnya de kristna heliga platserna.

Efter hennes ankomst i Jerusalem förstörde den heliga kejsarinnan Helena alla de hedniska templen och återhelgade platserna som skändats av hedningar. Hon var ivrig att hitta vår Herre Jesus Kristi kors, och hon ordnade med en utgrävning av den plats där Venustemplet stod. Där fann man Herrens grav och Golgata. De hittade också tre kors och några spikar.

För att avgöra på vilken av de tre korsen Frälsaren korsfästes, gav patriarken Makarios order om att lägga en död person, som bars till kyrkogården, på varje kors i tur och ordning. När den döde lades på Kristi kors kom han genast till liv igen. Med största glädje lyfte kejsarinnan Helena och patriarken Makarios upp det livgivande korset och visade det för alla de människor som stod runt omkring dem.

Den heliga kejsarinnan började snabbt bygga en stor kyrka vilken inneslöt inom dess väggar Golgata, platsen för Frälsarens korsfästelse, och Herrens grav, som båda ligger nära varandra. Den heliga Aposteln och evangelisten Johannes skrev om detta: “Intill den plats där Jesus hade blivit korsfäst låg en trädgård, och i trädgården fanns en ny grav, där ännu ingen hade blivit lagd. I den lade de Jesus, eftersom det var judarnas tillredelsedag och graven låg nära”(Joh 19:41-42). Uppståndelsekyrkan tog tio år att bygga, och den heliga kejsarinnan Helen levde inte så länge att hon fick se den är klar. Hon återvände till Konstantinopel och dog år 327. Efter sin ankomst i Jerusalem byggde den heliga kejsarinnan kyrkor i Betlehem, på Olivberget, i Getsemane och på många andra ställen med anknytning till Frälsarens liv och andra händelser i Nya Testamentet.

Byggandet av Uppståndelsekyrkan, som kallades “Martyrion” till minne av Frälsarens lidande, avslutades samma år som konciliet i Tyros och det trettionde året av hl. Konstantin den stores regering. Därför, vid sammankomsten den 13 september år 335, var invigningen av kyrkan särskilt högtidlig. Biskopar från kristna kyrkor i många länder närvarade: från Bythnien, Thrakien, Kilikien, Kappadokien, Syrien, Mesopotamien, Fenicien, Arabien, Palestina och Egypten. Alla deltog de i invigningen av kyrkan. De biskopar som deltog i konciliet i Tyros, samt många andra, närvarade vid invigningen i Jerusalem. På denna dag invigdes också hela staden Jerusalem. Kyrkans fäder beslutade att den 13:e september skulle firas till minne av denna fantastiska händelse.

Heliga Elden i Uppståndelsekyrkan

Heliga Elden i Uppståndelsekyrkan

Välkommen till typikagudstjänst kl. 10:00 i “kryptan” i Vasakyrkan, centrala Göteborg.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *