Gemensam liturgi i Kortedala 8/10

Lördagen 8 oktober firar vi en gemensam liturgi med flera andra ortodoxa församlingar från hela Sverige i Serbiska Kyrkan i Kortedala (Runstavsgatan 9) kl. 9:00.

Den helgen äger “Samtalsdagar” mellan Svenska Kyrkan och de ortodoxa kyrkorna rum, och den gudomliga liturgin kommer vara välbesökt av både ortodoxa kristna och nyfikna besökare från Svenska Kyrkan. Därför blir det extra festligt!

Kom och delta i denna liturgi, och visa ortodoxins mångfald: “Al­la folk och stam­mar skall tillbe inför ho­nom” skriver psalmisten i psalm 22.

serbiska-kyrkan-goteborg

Metropolit Ignatius besöker Sverige

 

 Kristus är uppstånden!

Metropolit Ignatius av Frankrike och Västra Europa har meddelat att han kommer till Sverige den 15-20:e maj.

Fr. Mikael ska åka till Gävle och Södertälje på helgen 16-17:e för att fira liturgier med honom. Herman kommer att leda typikagudstjänsten i Göteborg söndagen den 17:e.

Metropolit Ignatius bjöd in alla som ville och kunde att komma till Uddevalla på måndagen den 18:e kl. 18-20. Adress: Mariakyrkan, sommarhemsvägen 4, Uddevalla. Det vore både bra och roligt om just du har möjlighet att komma. Ta med något gott till knytkalaset med vår systerförsamling i Uddevalla. 

Han hinner tyvärr inte fira liturgi här eller i Uddevalla, men han vill väldigt gärna träffa oss! Det vore roligt om så många som möjligt åkte upp till denna träff, även om det är på en veckodag.

Typika på lördag, inget på söndag!

Då vår präst med kort varsel kallats till patriarken i Libanon över helgen, och vi inte lyckats hitta en annan präst som kan fira liturgin med oss, måste vi ändra lördagens gudstjänst till en typika.

Vi ses i vasakyrkans församlingshem kl. 10, och vi har knytkalas ändå!

Kom och fira med oss på lördag!

  

Resekväll om Berget Athos

Resekväll om Berget Athos – munkrepubliken i historien och nutid 

År 885 utropade den bysantinske kejsaren Basileios den sagolikt vackra halvön Athos i det Egeiska havet till en munkrepublik. Denna föreläsning ger bakgrund till varför den blev och fortsätter att vara en av världens viktigaste religiösa platser med ett enormt, om än omstritt, andligt inflytande – i synnerhet i den ortodoxa världen. Vår reseledare, Teol Dr. Johannes Pulkkanen berättar om gjorda och kommande Athosresor och visar bilder. 

15 april kl 18.30 i Serbiska Kyrkan (fd. Vårfrukyrkan), Runstavsgatan 9, Kortedala.

Fri entré. 

Arrangörer: Exodusresor och Kristi Uppståndelses Ortodoxa församling. 

Påsken 2015

Eftersom vi inte har en präst i Göteborg eller på Västkusten sammanlyser vi alla påskens gudstjänster till Heliga Treenighetens kloster i Bredared strax norr om Borås. 

Deras schema ser ut såhär:

7:e april Marie bebådelse liturgi 9.30
8:e april liturgi 9.30 Sjuksmörjelse 18.00
9:e april Stora Torsdagen liturgi 9.30 de 12 evangelierna 18.00
10:e april Stora Fredagen 15.00 Aftongudstjänst
11:e april Stora lördagen 9.30 liturgi 23.30 Påskens midnattsgudstjänst 00.00 Påskens morgongudstjänst och liturgi
(måndag till lördag i ljusa veckan 8.00 morgongudstjänst 9.00 liturgi)

Nästa gudstjänst i vår församling blir typika den 19:e april kl. 10:00. Välkommen då!

Hon dödades av nazister för att hon gömt judar

Läs om ett av våra modigaste helgon i den Ortodoxa Kyrkan: moder Maria Skobtsova, eller den heliga Maria av Paris som hon också kallas. Hon levde mellan år 1891-1945.

När nazisterna intog Paris gömde moder Maria och prästen fr. Dimitri (Klepinin) judar i sitt stora hus, och de utfärdade även falska dopbevis för de judar som bad om det, eftersom de då inte togs tillfånga av nazisterna. När nazisterna kom på dem med att göra detta tillfångatogs de. När fr. Dimitri blev förhörd av nazisterna och de frågade honom varför han hjälpte judarna höll han upp sitt kors med Kristus korsfäst på och sade “på grund av den här juden!” Fr. Dimitri dog i fängelselägret i Dora.

Moder Maria fördes till Ravensbrücks koncentrationsläger där hon, på stora och Heliga Lördagen 1945, dog i gaskammaren. En del källor menar att hon tog en annan fånges plats som blivit utvald att dö just den dagen.

Moder Maria, fr. Dimitri, Marias son George och Ilja helgonförklarades av det Ekumeniska Patriarkatet år 2004 och deras festdag är den 20:e juli.

Läs hela moder Marias levnad genom att klicka på denna länk:Maria Skoptsovas levnad.

Fyra martyrer från Paris

Apostlarna Bartholomeus & Titus

ImageSöndagens aftongudstjänst firas med anledning av Aposteln Bartholomeus relikers överförande vilket skedde genom Guds försorg. Hans reliker förvarades i staden Dara i dagens Irak, men då perserna övertog området flydde de kristna till Svarta havets stränder. Där överfölls de av perser och tvingades lämna relikskrinet på stranden. Perserna kastade det i havet, men Gud såg till att det dök upp vid ön Lipari. När muslimerna erövrade ön på 800-talet fördes relikerna till Italien för att slutligen hamna i Rom. Idag finns en del av helgonets kranium i katedralen i Frankfurt, och en  arm vördas i katedralen i Canterbury.

Vi firar också minnet av aposteln Titus av de 70. Han föddes av hedniska föräldrar på ön Kreta och omvändes till Kristus genom aposteln Paulus förkunnelse. Titus slog följe med Paulus på dennes missionsresor över den då kända världen. aposteln Paulus vigde Titus till biskop över Kreta – han blev alltså öns första biskop – och senare skrev Paulus ett brev till Titus vilket är med i vår bibliska kánon. den helige Titus dog fridfullt vid 97 års ålder.

Välkommen till aftongudstjänst på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.

Palmsöndag och påskens tider

ImageNu på söndag firar vi aftongudstjänst kl. 17 som vanligt i Kryptan i Vasakyrkan. Palmsöndagen firas till minne av Kristi intåg i Jerusalem strax innan sitt lidande, sin död och sin uppståndelse. Läs en förklaring av denna söndags festdagsikon här.

Inga gudstjänster i direkt anslutning till Påskhelgen kommer att firas i vår församling, utan vi kommer att fira Påsk på Heliga Treenighetens Kloster i Bredared. Arkemandrit Dorotej hälsar att följande tider gäller för stora veckan och Påsk:

  • Måndag tisdag och onsdag stora veckan firas de Förut Invigda Gåvornas Liturgi kl. 10.30.
  • Onsdag kväll sjuksmörjelse 18.00.
  • Torsdag liturgi 9.30, på kvällen de 12 evangelierna 18.00.
  • Stora fredagen kungliga timmar 8.00, aftongudstjänst med utbärande av svepeduken 15.00.
  • Lördag morgongtj 5.00 och liturgi 9.30. Läsning av apostlagärningarna 21.30.
  • Påskens midnattsgudstjänst lördag 23.30. Påskens morgongudstjänst 00.00 följt av liturgi 1.30 och därefter fest med knytkalas – ta med något gott att äta och dricka!

Varmt välkomna till oss nu på söndag kl. 17, och till Klostret under Stora Veckan och Påsk.

Biskopsmartyren Charalampos

På söndag firar vi minnet av den helige martyren Charalampos, biskop av Magnesia, martyrerna Porfyrios och Baptos samt tre kvinnor led martyrdöden år 202.

Image

Biskopsmartyren Charalampos

Den helige Charalampos spred den kristna tron med framgång i mindre Asien och ledde människor på frälsningens väg. Vetskap om biskopens förkunnelse nådde distriktets guvernör Lucianus och befälhavaren Lucius. Helgonet arresterades och ställdes inför rätta där han bekände sin tro på Kristus och vägrade offra till avgudarna. Trots biskopens höga ålder (han var 113 år gammal) utsattes han för omänsklig tortyr. De lät genomborra hans kropp med järnkrokar och skrapade bort huden från hans kropp. Under tiden vände sig helgonet till de som torterade honom och sade: ”Jag tackar er, bröder, för att ni förnyat min ande som längtar efter att få fara hädan till det nya och eviga livet!”

Då två soldater, Porfyrios och Baptos, såg åldringens uthållighet och totala avsaknad av illvilja bekände de öppet Kristus. För detta blev de omedelbart halshuggna. Tre kvinnor som stod och såg den helige Charalampos lidande började också förhärliga Kristus och fick snabbt möta martyrernas öde.

Den vredgade Lucius tog själv tortyrredskapen och började utsätta den helige martyren för tortyr, men plötsligt föll hans armar av som om de vore huggna av svärd. Då spottade guvernören helgonet i ansiktet varpå hans huvud vändes baklänges så att hans ansikte var vänt bakåt.

Då bad Lucius helgonet att ha förbarmande med honom, och både han och tortyrmästaren helades genom Charalampos förböner. Då kom en stor skara av de närvarande till tro på Kristus. Bland dessa fanns Lucius som föll ner vid biskopens fötter och bad om att få bli döpt.

Lucianus rapporterade allt detta till kejsaren Septimus Severus (193-211) som då befann sig i Antiokia i Pisidien (dvs. västra indre Asien). Kejsaren gav order om att den helige Charalampos skulle föras till honom i Antiokia. Soldaterna tvinnade då hans skägg till ett rep, slog det om hans nacke och använde det för att dra med sig honom. De slog också en järnspik genom hans kropp. Sedan beordrade kejsaren dem att tortera honom ytterligare mer, varpå de började bränna honom med eld, lite grand i taget. Gud beskyddade dock sitt helgon, och han förblev oskadd.

Genom Charalampos förböner skedde många mirakel. Han reste en yngligt från de döda och helade en man som plågats av demoner i 35 år. Många kom till tro på grund av dessa och andra mirakel.

Till och med Galina, kejsarens dotter, kom till tro på Kristus och krossade avgudabilderna i de hedninska templen två gånger. PÅ kejsarens order slog de helgonet över hans mun med stenar. De ville också tända eld på hans skägg, men flammorna vände tillbaka över tortyrmästaren.

Septimus Severus som var full av ondska, samt en ämbetsman vid namn Crispus hädade Herren och bad honom föraktfullt att komma ner till jorden, under det att de skröt om sin egen makt och styrka. Herren lät en jordbävning drabba området och en stor fruktan kom över alla. De båda ogudaktiga hölls som av osynliga band i luften och kunde bara släppas ner genom helgonets förböner. Den vimmelkantige kejsaren rubbades in sin ogudaktighet men föll snart tillbaka igen. Han gav order om ytterligare tortyr, och slutligen beordrade han att man skulle hugga huvudet av Charalampos.

Image

Den helige Charalampos kranium i Sankt Stefansklostret, Meteora.

Under sina sista böner öppnade sig himmelen och helgonet såg Frälsaren och en stor skara änglar. Helgonet bad att den plats där hans reliker skulle vila aldrig skulle lida svält eller sjukdom. Han bad också att där skulle råda frid, välstånd och ett överflöd av frukt, säd och vin på den platsen, och att detta folks själar skulle räddas. Herren lovade att uppfylla hans önskan och steg så till himmelen. Helgonet Charalampos själ följde efter honom. Genom Guds nåd dog helgonet innan han kunde avrättas. Galina begravde martyren med stor heder. Den helige Charalampos kranium vilar i Sankt Stefansklostret, Meteora.

Läs om flera moderna mirakel utförda av den helige Charalampos här och här.

Välkommen till Aftongudstjänst på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.

Återförandet av den helige Johannes Chrysostomos reliker

Välkomna på söndag då vi firar aftongudstjänst. Söndagens högtid är med anledning av överförandet av den helige Johannes Chrysostomos reliker från staden Comana till Konstantinopel. På bloggen Mystagogy finns en ganska lång text på engelska om denna högtid. Man kan också läsa på den Ekumeniska Patriarkatets hemsida om hur relikerna återbördades en andra gång, efter att korsfararna stulit dem från Konstantinopel 1204.

Image

Den helige Johannes Chrysostomos hand.

Välkommen till Aftongudstjänst på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.

Euthymios den Store

Image

Euthymios den Store

Detta helgon som vi firar den 20:e Januari, och som var från Melitene i Armenien, var son till fromma föräldrar vid namn Paulus och Dionysia. Han föddes omkring år 377. Då hans mor hade varit ofruktsam fick  han namnet Euthymios, vilket betyder glädje, för det var vad hans föräldrar upplevde vid hans födelse. 

Han studerade under Eutroios, biskop i Melitene, som han vigdes och anförtroddes vården av ett kloster i Melitene. Så, efter att han hade kommit till Palestina omkring år 406 blev han ledare för en skara munkar. Genom honom kom en stor stam araber att omvända sig till Kristus när han botade deras ledare Aspebetos sjuka son. Aspebetos döptes med hela sitt folk, och tog det kristna namnet Petrus. Han blev senare biskop av sin stam. Den helige Euthymios kämpade också mot Nestorianos, Eutychianerna och manikéerna. Han var en lärare för den helige Sabbas den helgade. Efter ett långt liv – 96 år – avsomnade han år 473, den 20:e Januari.

Välkommen till Aftongudstjänst på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.

Söndagen efter Teofania: hedra herdarna.

På söndag firar vi söndagen efter Teofania, och epistelläsningen är hämtad från Efesierbrevet 4:7-13. Det stycket handlar om hur det är Gud som givit bl.a. herdar och präster till församlingen, och hur deras syfte är att bära fram Kyrkan till Gud “utan fläck och skrynkla” (Ef 5:27). Den helige Teofanes Eremiten (1815-1894) skriver följande betraktelse över denna text:

Image

Teofanes eremiten

[Församlingens] ledare är herdar och lärare som Herren har givit åt Kyrkan, genom vilkas mun han själv talar ord av vägledning som alla behöver, så fort någon vänder sig till en sådan ledare i tro och andakt inför Herren. De som osjälviskt vandrar denna väg vet om denna sanning, och det vet även de som för en strid mot frälsningens fiender utan att tycka synd om sig själva.

I sin herde finner de alltid hjälp och förs till en större förståelse, trots att man utifrån inte kunde ha förväntat sig en sådan hjälp. Dessa kommer nämligen inte till människor med sina bördor, utan till Herren som alltid är redo att vägleda och ge förståelse genom sina präster till var och en som uppriktigt och i tro söker den hjälpen.

Det slutliga ljusa målet är “att vi blir helt uppfyllda av Kristus” – att vi blir “fullkomliga människor” (Ef 4:13). Vi vet alla vad en fullkomlig människa är med världens mått mätt, och vi kan nog knappast hitta en person som inte ville vara så perfekt. Men innebörden av att vara en fullkomlig människa i Herren är något som ingen känner till som inte trätt in i den levnaden.

Detta ska dock inte tjäna till att någons iver att nå en sådan levnad ska svalna, men det borde tvärtemot elda på den ytterligare. Denna avsaknad av kunskap har att göra med den andliga fullkomningens höjder som kallas en “manlig mognad” i ett liv enligt Guds vilja. Aposteln förklarade detta som att klä sig i den fullkomlighet som uppenbarats i Herren och Frälsaren. Vem som helst kan se att skälen för oss är starka att “göra allt vi kan” (2 Petr 1:5) för att nå vår kallelse.

Välkommen till Aftongudstjänst på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.

Metropolit Johannes vald till ny patriark av Antiokia

(Källa: Naharnet.com)

ImageVår f.d. Metropolit Johannes (Yazigi) valdes måndagen den 17/12 2012 till ny Rum-Ortodox patriark av Antiokia och hela Östern.

Han efterträder den nyligen avsomnade patriarken Ignatius IV (Hazim), som gick bort den 5:e december i år.

Han kommer att kallas patriark Youhanna X (Johannes den tionde).

Valet gjordes efter ett möte med 20 ärkebiskopar på Vår Fru av Balamands kloster på måndagens morgon.

Hans senaste position var som Metropolit för det Europeiska Ärkestiftet. Till den posten valdes han år 2008.

Läs mer om honom här.

Den helige Rafael av Brooklyn:

Anledningen att denna post dyker upp nu, och inte första lördagen i November (hans festdag), är att jag skriver från hans viloplats i Ligonier, Pennsylvania, och vill dela med mig av hans berättelse för våra läsare. Här, kort om hans levnad. I slutet följer lite foton från platsen. / Mikael.

Den helige Rafaels liv ändrar min syn på helgon. På grund av honom ser jag att helgon levde och verkade under samma århundrade som mitt. Det höjer ribban och tar bort alla ursäkter som säger att vi inte skulle kunna leva och sträva efter de heligas liv på grund av vår tid och våra omständigheter. Den helige Rafael sätter ett exempel för oss som vi försöker följa. Även om han inte var en undergörare, så var han en sann ortodox kristen som brann för Kristus och livets möjligheter. Må han komma ihåg oss alla i sina förböner.

– Joey Abdallah.

Rafael av Brooklyn

Den helige Rafael av Brooklyn (20.11.1860-27.02.1915) föddes som Rafael Hawaweeny (Arabiska: رفائيل هواويني) i Beirut, Libanon, av Syriska föräldrar från Damaskus. Han studerade först vid den patriarkala skolan i Damaskus, en skola som blivit det främsta Grekisk Ortodoxa institutet i Mellanöstern under den helige Josef av Damaskus ledning. Senare studerade han vidare teologi vid det patriarkala Halki-seminariet i Turkiet, samt vid den teologiska akademin i Kiev i dagens Ukraina (Kiev var vid denna tid en del av det Ryska riket).

Fader Rafael skickades av Tsar Nikolas II till New York 1895, för att där betjäna de lokala ortodoxa bekännarna. En skara som då mest bestod av invandrare från Ryssland och Mellanöstern. 1904 blev han den första ortodoxa biskopen att vigas i Nord Amerika. Han blev vigd av Ärkebiskop (nu: den helige) Tikhon av Moskva och biskop Innokentij i New York. Han tjänade som biskop av Brooklyn fram till sin död.

Under sin tjänst som hjälpbiskop i den Ryska kyrkan i Amerika grundade den helige Rafael det Antiokenska Ärkestiftets katedral i New York, vilken fortfarande används idag. Han grundade 29 församlingar, och hjälpte till att grunda St. Tikhon´s Orthodox Seminary.

Den helige Rafael begravdes först i New York, men i Augusti 1989 flyttades hans reliker till the Antiochian Village Camp i Ligonier, Pennsylvania, där det Antiokenska Ärkestiftet ägde mark. Han begravdes där tillsammans med ett antal andra biskopar och präster.

Biskop Rafael helgonförklarades av den Amerikanska Ortodoxa Kyrkans (OCA) heliga synod år 2000. Där firas han den 27:e Februari, hans dödsdag. Den Antiokenska Ortodoxa Kyrkan firar honom på den första lördagen i November.

Nedan följer några hymner till fader Rafael:

Troparion (Ton 3)

Gläd dig, fader Rafael, du den heliga Kyrkans smycke!
Du är den sanna trons förkämpe,
de föräldralösas fader och de fattigas vän,
En fredsmäklare och god herde, alla Ortodoxas glädje,
Antiokias son, Amerikas berömmelse:
Bed till Kristus vår Gud för oss, och för alla som ärar dig.

Kontakion (Ton 3)

Idag skiner den välsignade Rafaels minne för oss:
Ty efter att ha lystrat till Kristi kallelse tog han troget upp sitt kors
och följde honom och blev en människofiskare.
Låt oss ropa högt till honom och säga: Gläd dig, o fader Rafael!

Biskop Rafaels välsignelsekors, pektoralkors och engolpion (panagia).

Biskop Rafaels visitkort – han levde för inte längesedan alls!

En relik av den heliga Rafael i hl. Petrus & Paulus kapell vid the Antiochian Village.

Den helige Rafaels grav.

Söndagens vesper och höstens händelser:

Nu på söndag firar vi vesper kl. 17 i kryptan. Vi firar en av kyrkoårets stora högtider, Gudsmoderns avsomnande, vilket ni kan läsa om här.

Sedan gör vi uppehåll under tre söndagar. Varför? Jo, Mikael och Herman kommer att resa till konferenscentrat “the Antiochian Village” för att göra sin residens (en obligatorisk närvaro under två veckor) för sin utbildning i St. Stephens Course of Studies in Orthodox Theology. Det gör att gudstjänsterna får göra uppehåll under denna tid, men vi hänvisar till Göteborgs övriga Ortodoxa församlingar istället (se Ortodoxa Kyrkor i Göteborg). Vi börjar fira höstens aftongudstjänster igen den 16/9.

Vi vill också passa på att tipsa om våra öppna föreläsningar vid fyra tillfällen under hösten, kl. 16 vid varje tillfälle, i kryptan innan vespern firas:

  • 16/9 – Bibelns plats i den Ortodoxa Kyrkan.
  • 14/10 – Sveriges Ortodoxa arv.
  • 11/11 – Askes och andlig träning i den Ortodoxa Traditionen.
  • 2/12 – Ej bestämt i skrivandets stund, vi ber att få återkomma.

Varmt välkommen!

Image

Sommaren

I söndags den 10/6 hade vi vår sista vesper för sommaren. Nu på söndag den 17/6 åker vi till hl. Treenighetens kloster i Bredared och firar den Gudomliga Liturgin tillsammans med fäderna där.

Nästa vesper efter sommaren är den 5:e Augusti, varmt välkomna då!

Biskopens påskbrev 2012:

2012-04-11

Till de älskade barnen i vårt Ärkestift, beskyddade av Guds nåd.
Det ärevördiga prästerskapet och folket som älskar Gud.
Kristus är uppstånden!

Historien bekräftar Kristi uppståndelse vilken ägde rum för två tusen år sedan. Ett antal människor vittnade om denna mirakulösa händelse. Idag kommer vi åter samman i kyrkorna för att fira Herrens uppståndelses heliga fest och hans seger över döden. På detta följer att var och en av oss måste tänka och handla som en människa som deltar i Kristi ärorika uppståndelse. Med andra ord borde hon leva uppståndelsens innersta natur i sitt dagliga liv.

Desperation hör inte till våra liv som kristna, ty vi äger uppståndelsens hopp.

Sorg skulle inte heller tillåtas tränga in i våra hjärtan, då det är fyllt av uppståndelsens glädje. Ingen missnöjd min får fara över våra ansikten, ty de lyses upp av uppståndelsens ljus. Likväl förstår vi de svåra utmaningar som möter oss i denna världen. Vi glömmer inte den styrka Gud ger oss att uthärda dessa svårigheter. Är det inte samma Herre som sade till sina lärjungar: ”I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen” (Joh 16:33)?

Med detta som grund ska vi veta att vi kan uthärda när vi gör Kristus till centrum för våra liv. Det innebär att vi tar Jungfru Maria och alla helgon som förebilder i våra liv. Det innebär också att vi bärs upp av den verkande kraften i Kyrkans sakrament. Det vill säga att vi måste befrias från självupptagenhet för att kunna skåda upp dit Gud är, få styrka av honom, och sedan se oss omkring efter var våra medmänniskor befinner sig och trösta dem.

Nu ställs vi inför en ny fråga: ”Är det så lätt att ändra sig själv, enligt vad som sagts ovan”? Mina älskade, svaret är att detta verkligen är den konkreta meningen i vars och ens deltagande i Herrens uppståndelse, och detta är verkligen den konkreta innebörden av den fallna människans uppståndelse.

Först när vi inser detta kan vi säga att vi verkligen firar den heliga påsken, festen för vår övergång från död till liv. Detta är vad jag önskar er alla, så att var och en av oss ropar från djupet av hjärtat: ”Han är sannerligen uppstånden!”

Johannes

Metropolit av Europa

 

Original på arabiska, översättning på engelska. Till svenska av Mikael Fälthammar.

Påskfirandet 2012:

Ett förtydligande rörande påskfirandets datum synes behövligt. Nu på söndag den 15:e firar församlingen ingen vesper som vi annars brukar. Istället firar vi påsken tillsammans med hl. Maria Magdalenas församling i Serbiska Kyrkan på lördag den 14:e kl. 23:00 till ca. 2:00 på morgonen den 15:e. En midnattsgudstjänst alltså.

När vi alltså inte firar vår vanliga vesper på påskdagen är det den ortodoxa påskdagen som åsyftas. På den svenska helgdagen, som i år inföll en vecka tidigare än den ortodoxa, firades vesper som vanligt.

Om någon oklarhet alltjämt kvarstår är ni välkomna att kontakta oss med hjälp av de uppgifter ni hittar under “kontakt” ovan.

“Tänk på döden”; om Domsöndagen:

På söndag firar vi “domsöndagen”, en dag under kyrkoåret då vi speciellt fokuserar på Kristi förskräckande dom över oss människor. Två saker ska sägas först, innan vi går vidare:

1.) Kristi dom är i slutändan något positivt, då dom innebär att rättvisa skipas, och de onda krafter som skiljer oss från Gud får sitt rättmätiga straff.

2.) Den Ortodoxa Kyrkan minns denna dag under hela kyrkoåret genom olika böner och i de troendes liv. Här är en förbön från den Gudomliga Liturgin:

Att vårt livs slut må vara kristligt och stilla, utan smärta och skam, och om en god räkenskap vid Kristi förskräckande dom, låt oss bedja till Herren.

Varför fokusera på Kristi dom en hel söndag under kyrkoåret? Därför att det alltid finns en risk att vardagens böner blir just vardagsmat, och därmed förlorar sin innebörd för bedjaren. Domsöndagen gör oss påminda om vart vi färdas, på ett alldeles speciellt sätt.

En Ortodox präst frågade sin församling: “Vad är Kyrkans mål? Varför finns den?” Svaret på frågan gav han strax: “Kyrkan finns för att förbereda sina medlemmar för döden. Det är dess uppgift.”

Den Helige Johannes Klimakos skriver i sin “stege” följande om att minnas döden:

På samma sätt som bröd är den mest grundläggande födan, så är tanken på döden det mest väsentliga arbetet.

Varför detta fokus på döden? Borde vi inte fokusera på att leva innan vi dör? För att svara på den frågan måste vi ställa oss andra frågor: vad är det att leva, och vad är det att dö?

Att leva fullt ut innebär inte att förverkliga sina drömmar och ideal, att lyckas med sin karriär, att “bli någon” i världen. Vittnar inte de kända och rikas liv om den tomhet som finns i att sträva efter det? Nej, att leva fullt ut innebär att dö. Det innebär att dö från den korrumperade version av sig själv man är, och genom döden också låta sig förvandlas efter den sanna bilden av en människa. Det är att dö från sig själv, och uppstå som en ny människa i Kristus. Vi människor må ha en bild av människor grundad på den erfarenhet vi har av oss själva. Där finns somligt gott i oss, men den som blickar ut över skapelsen ser öppna sår och slagna lidande personer. Det mänskliga i oss är korrupt, förvanskat, sjukt. En förändring måste ske, och Kyrkan har under mer än två millennier tillhandahållit medicinen: Asketisk andlig kamp mot lidelserna inom oss, en kamp som tar sin början i fastan. Med Guds kraft kan vi ta upp kampen mot lidelserna, egot, passionerna, och så mer och mer komma att likna den sanna bilden av människan: Jesus Kristus som blev människa för vår skull.

Den Helige Isak Syriern ropar “död åt världen”, och skriver:

“Världen” är det övergripande namnet på passionerna. När vi vill ha ett gemensamt namn på dem kallar vi dem världen. Men när vi vill särskilja dem och använda deras speciella namn, då kallar vi dem för passionerna. Passionerna är följande: kärlek till rikedom, längtan efter ägodelar, kroppslig njutning vilken föder sexuell lidelse, kärlek till ära vilken föder avund, längtan efter makt, arrogans, och högmod, längtan efter att klä sig själv i lyxiga kläder och fåfänga smycken, strävan efter mänsklig ära vilken föder hätskhet och ilska, samt fysisk fruktan. Där dessa passioner slutar att verka, där är världen död.

Någon har sagt om helgonen att de var döda medan de levde, ty trots att de levde i köttet levde de inte för köttet. Granska dig själv och se vilka av dessa passioner du lever för. Då ser du hur mycket du lever för världen, och hur långt ifrån du är död för den.

Kort sagt: Dö innan du dör, så slipper du dö när du dör. Domsöndagen påminner oss om trons allvar, och om Guds barmhärtighet. Så här ber Kyrkan på domsöndagens aftongudstjänst:

Ve dig, du nedsvärtade själ! Hur länge innan du upphör med att göra ont? Hur länge skall du sova i lathet? Varför tänker du inte på dödens hemska stund? Varför bävar du inte inför Frälsarens  fruktansvärda altare? Vad skall du månne svara, eller vilken orsak skall du ge, när dina handlingar står upp för att anklaga dig och dina gärningar träder fram för att fördöma och vederlägga dig? Därför, o min själ, tiden är inne, skynda i tro innan det är för sent, och ropa: jag har syndat mot dig, o Herre, jag har syndat, men jag känner din barmhärtighet, o gode Herde, du som älskar människorna. Förbjud mig inte därför, att stå vid din högra sida, för din oändliga nåds skull.

den yttersta domen

Välkommen på Typikagudstjänst nu på söndag kl. 10 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.