Församlingsdag 4/11 – en dag om ikonen

Välkommen till församlingsdagen – en dag om ikonen!

Lördag 4 november bjuder Kristi Uppståndelses Ortodoxa församling in till en dag där vi lär oss om ikonen och dess plats i Kyrkan. Kunniga ikonmålare från vår församling föreläser och berättar för oss.
10:00 – Morgonbön
10:30 – Kaffe & Föredrag: Vad är en ikon? Hur läser man en ikon?
12:00 – Lunch
13:00 – Föredrag: Hur skriver men en ikon? med visning av ikonmåleriets olika stadier och tekniker.
14:00 – Avslutande bön
Anmälan: senast 27 oktober till kristiuppstandelse@gmail.com
(begränsat antal platser – först till kvarn gäller)
Plats: Meddelas vid anmälan.
Pris: 80 kr.

Välkommen!

Schema för hösten äntligen färdigt!

Nu har vi äntligen kunnat sätta vårt schema för höstterminen 2017.

Liturgier är följande lördagar kl. 10:00 i S:t Matteus kapell (karta här), Västra kyrkogården, Majorna (rumänska församlingens lokaler):

  • 9 och 23 september
  • 7 och 21 oktober
  • 11 och 18 november
  • 2 och 16 december

Dessutom anordnar vi vår introduktionskurs i Ortodox tro. Läs mer om den här. Den äger rum följande lördagar efter liturgin ca. 11:30-13:00 i samma lokal:

  • 9 september
  • 7 oktober
  • 11 november
  • 2 december
  • (datum för vårterminen kommer senare)

Anmälan till kristiuppstandelse(a)gmail.com

Samtal och frågestund om den ortodoxa tron efter följande datums liturgier:

  • 23 september
  • 18 november
  • 16 december

Övriga särskilda tema- och församlingsdagar annonseras här på hemsidan.

Varmt välkommen till vår församling!

Rumänska församlingens kyrka, S:t Matteus kapell på Västra Kyrkogården, Göteborg.

Bilder från prästvigningen söndagen 21:a maj.

Fader Mikael vigs till präst!

Med stor glädje har vi fått ta emot beskedet att fader diakon Mikael Fälthammar kommer att vigas till präst. Detta med hans salighet patriark Johannes X välsignelse. Prästvigningen utförs av hans eminens metropolit Ignatus av Frankrike och västra Europa.

Prästvigningen kommer att äga rum under den gudomliga liturgin söndagen 21 maj.

Plats: Serbiska kyrkan i kortedala, runstavsgatan 9.

Tid: klockan 14:00 börjar den gudomliga liturgin.

 

Varmt välkommen att dela denna glädje med oss!

Metropolit Ignatius

Församlingsdag 17 juni

Välkommen till församlingsdag lördagen 17 juni.

Var: Hemma hos fr. Mikael med familj (adress får du när du anmält dig).

När: Lördag 17 juni kl. 10:30 – ca. 16:00.

Kostnad: Gratis.

Info: På vår vackra gård på landet träffas vi för gudstjänst och gemenskap. Det finns både djur, natur och leksaker för barnen. Vi vuxna kommer att umgås och lyssna till undervisning om “den öppna kyrkogemenskapen” och vad vi kan göra för att välkomna människor till vår församling. Dessutom kommer vi blicka framåt mot en spännande och ny framtid för oss.

Anmälan: Senast 10 juni till mikael.falthammar(a)gmail.com (byt ut (a) mot @)

Mat: Vi bjuder på vegansk soppa med bröd.

Schema:

10:30 Liturgi med myrrasmörjelse av ny medlem i församlingen

12:00 Lunch

13:00 Föredrag & samtal

15:00 Fika & återsamling

15:30 Lek & umgänge

Välkommen, oavsett om du är medlem i församlingen eller nyfiken på vilka vi är!

Maria av Egyptens söndag

Nästa liturgi som vi firar i vår församling äger rum lördagen 1:a April med anledning av Maria av Egyptens söndag (läs hennes levnadsskildring här). Denna söndag undervisar oss kristna om att omvändelse aldrig är försent och att omvändelse alltid är nyttig oavsett vilka synder man begått. I en hymn som sjunges vid aftongudstjänsten står följande:

Med avhållsamhetens svärd högg du av själens snaror och skilde lidelserna från kroppen, du rättfärdiga Maria. Genom den asketiska tystnaden kvävde du tankens synder. Genom dina tårars strömmar vattnade du hela ödemarken och gav oss ångerns frukter.

Hon som levde som prostituerad under lång tid mötte Herren Jesus och omvände sig för att sträva efter gemenskap med honom. Låt oss lära av henne och ta efter hennes exempel, oavsett vilka synder och felsteg vi har i vår personliga historia.

Välkommen till den Gudomliga Liturgin lördagen 1:a April kl. 11:00 i Grekiska Kyrkan på Sehlstedtsgatan 10, Hisingen.

Protomartyren Nithard av Birka

Den helige protomartyren Nithard firas den 4 februari, dagen efter S:t Ansgar.

Vi vet inte mycket om den helige Nithard. Enligt Rimerts Vita Ansgari (Ansgars levnad) var han en munk från Corbi som följt med S:t Ansgar på dennes mission i Sverige. Från ärkestiftet Hamburg beslöts att skapa ett missionsstift med säte i Birka. Den förste biskopen där hette Gautbert, men tog sig det kristna namnet Simon vid sin vigning. Detta skedde år 845, och ungefär samtidigt ska en våldsam hednisk reaktion mot den kristna missionen ha brutit ut. Anledningen är oklar, men biskop Simon och hans medhjälpare utsattes för förföljelser av de hedniska invånarna i Birka. Den kyrka som hövitsmannen Häriger (eller Hergeir) låtit uppföra på sin mark blev nedriven. I ett våldsamt angrepp mot kyrkan dödades prästen Nithard av hedningarna, och han blev därmed den första till namnet kända martyren på svensk mark – alltså en protomartyr.

Trots att S:t Ansgars mission i Birka aldrig slog rot ordentligt levde ett fåtal kristna kvar i staden i flera år. Bland dessa kan särskilt nämnas kvinnorna Frideborg och hennes dotter Katla, samt eremiten Ardgar. Säkert fanns fler som vi inte känner namnet på.

Protomartyren Nithard har inga liturgiska hymner skrivna till sig och ingen ikon finns med hans motiv. Det finns dock standardtroparier för martyrer, varför vi kunde sjunga följande denna dag:

Din martyr Nithard tog genom sitt lidande emot en oförgänglig krans av dig, Herre, vår Gud, ty med din styrka nedlade han bödlarna och sönderkrossade demonernas vanmäktiga djärvhet. Genom hans förböner, fräls våra själar.

Studera kyrkomusik och teologi till hösten!

Studera ortodox kyrkomusik och teologi i Göteborg till hösten!

Till hösten startar Sankt Ignatios en filial i Göteborg. Här kan du påbörja dina studier till präst och församlingspedagog, fördjupa dig i ortodox teologi och tradition eller studera en ettårig utbildning i kyrkomusik.

Välkommen med din intresseanmälan redan idag! Senaste dag för anmälan är 9 februari.
Läs mer på vår hemsida: www.sanktignatios.org

 

Kristi födelse – juldagen!

Välkommen att fira Kristi födelsejuldagen kl. 11:00 i Vasakyrkans församlingshem. Vi kommer samman och prisar Gud för att han blev människa så att vi skulle kunna bli gudar – för att citera S:t Athanasios den store. Gud blev människa för att rädda människan. Det är julens evangelium. Kristus föds! Lovsjung honom!

Under predikan är det kyrkskola för barnen.

Efter liturgin är det knytkalas som vanligt. Ta med dig något gott och festligt!

juldagen

 

Gemensam liturgi i Kortedala 8/10

Lördagen 8 oktober firar vi en gemensam liturgi med flera andra ortodoxa församlingar från hela Sverige i Serbiska Kyrkan i Kortedala (Runstavsgatan 9) kl. 9:00.

Den helgen äger “Samtalsdagar” mellan Svenska Kyrkan och de ortodoxa kyrkorna rum, och den gudomliga liturgin kommer vara välbesökt av både ortodoxa kristna och nyfikna besökare från Svenska Kyrkan. Därför blir det extra festligt!

Kom och delta i denna liturgi, och visa ortodoxins mångfald: “Al­la folk och stam­mar skall tillbe inför ho­nom” skriver psalmisten i psalm 22.

serbiska-kyrkan-goteborg

Uppståndelsekyrkans invigning år 336

Uppståndelsekyrkans invigning

Uppståndelsekyrkans invigning

Idag, den 13/9, infaller vår kyrkas festhögtid: Uppståndelsekyrkans invigning i Jerusalem år 336.

Den kyrkobyggnad som vördas långt mer än alla andra är den heliga uppståndelsens kyrka som S:t Konstantin den store lät bygga på Golgata, den plats där vår Frälsare korsfästes och begravdes. Under lång tid låg denna plats dold under jord eftersom både judar och hedningar ville gömma undan den. Under kejsar Hadrianus regering (117-138) byggdes dessutom ett tempel till Afrodite på platsen så att denna heliga plats skulle ytterligare vanhelgad och falla i glömska. Det var där korset låg gömt. Den fromme kejsar Konstantin lät dock befalla att man skulle göra utgrävningar på platsen, och man fann lämningar av Kristi frälsande lidande.

Det var alltså på denna plats som den stora och magnifika kyrkan byggdes, den som fick namn efter Kristus vår Guds uppståndelse: Anastasis (grek: uppståndelsen). Kejsarinnan Helena ledde arbetet, och det skedde när Dracilianus var Exark över Palestina och MaKarios var ärkebiskop av Jerusalem. Den sistnämnde var densamme som höjde upp det ärevördiga korset och invigde kyrkan år 336.

Apolytikion för Uppståndelsekyrkans invigning, ton 4:

Du har uppenbarat din bonings heliga härlighet i dess jordiska majestät, såsom det höga himlavalvets prakt, o Herre. Befäst den i evigheter evigheter, och ta emot vår bön som oupphörligt offras till dig däri, genom Gudaföderskan, o du som är allas liv och uppståndelse.

Apolytikion för Uppståndelsekyrkans invigning, ton 4:

Kyrkan visar sig som en himmel med många ljus vilka skiner och vägleder alla de troende. När vi står däri ropar vi högt: ”Stadfäst du själv detta hus, Herre!”

Terminens första liturgi 6/8

Kristus på förklaringsbergetEfter ett litet sommaruppehåll önskar vi nu bjuda in till höstterminens första Gudomliga Liturgi. Den äger rum i Vasakyrkans församlingshem lördagen den 6 augusti kl. 11:00. Vi firar då Kristi förklaring. Fader Dimitrios Elias tjänstgör tillsammans med fader diakon Mikael.

Efter gudstjänsten äter vi mat tillsammans. Tänk på att det är fastetid den lördagen (fastan före Gudsmoderns avsomnande), men fisk och vin är tillåtet med anledning av festen.

Höstens schema hittar du under fliken “Kalender” ovan, eller via denna länk.

Predikan på lame mannens (Joh 5:1-15) söndag 2016

Fader Mikaels predikan på lame mannens söndag 2016. Episteln var från Apostlagärningarna 9:32-42. Evangelieläsningen var ur Johannesevangeliet 5:1-15. Läs gärna söndagens texter innan du lyssnar till predikan.

Podcast logotyp

Påskens Gudomliga Liturgi

Söndagen den 1:a maj kl. 10:00 firar vi påskens gudomliga liturgi i Vasakyrkans församlingshem. Fader Dimitrios Elias och fader diakon Mikael Fälthammar tjänstgör tillsammans med kören och församlingen.

Efter liturgin blir det extra festlig måltid. Alla uppmuntras att ta med något gott till knytkalaset!

Varmt välkommen!

يسرنا مشاركتكم معنا في قداس عيد الفصح الواقع في ١_٥_٢٠١٦
الساعة العاشرة صباحا في بيت الرعية في ال vasakyrkan
يتراس القداس الاب ايليا ديمتروس
ويلي القداس غداء في قاعة الكنيسة
ملاحظة نرجو من المشاركين الكرام ان يصطحبوا معهم بعض الاطعمة .
وشكرا

Uppståndelsen 3

Program för fastan

Program för stora fastan:

Lördag 19/3 – Liturgi med söndagsskola 10:00, Ortodoxins seger. Styrelsemöte efteråt.

Söndag 27/3 – Typika & samtalsgrupp 10:00, S:t Gregorios Palamas söndag.

Lördag 2/4 – Liturgi med söndagsskola 10:00, Korsärandets söndag.

Lördag 9/4 – Liturgi i Kortedala 10:00, S:t Johannes Klimakos söndag.

Söndag 17/4 – Typika & samtalsgrupp 10:00, S:t Maria av Egyptens söndag.

Lördag 23/4 – Liturgi med söndagsskola 10:00, Palmsöndagen.

Söndagarna i stora fastan

Söndagarna i stora fastan

En hjälp inför bikten

biktSnart befinner vi oss i stora och heliga fastan inför Herrens påsk. Fastan är ett utmärkt tillfälle att gå till bikt. En del tycker det är svårt att veta vad man ska säga i bikten. Fader Thomas Hopko skrev en nyttig biktspegel med frågor att ställa till sig själv inför att man går till bikt. Kanske kan den vara till hjälp även för dig? Kom ihåg att det kan vara skrämmande att gå fram till bikt, men efteråt uppmuntrar de flesta som själva biktat sig andra att också gå fram. Det är en stor glädje och nåd i biktens sakrament.

BIKTSPEGEL:

Saliga är de i anden fattiga

Är jag fattig inför Gud och människor? Odlar jag ett sinnelag av fattigdom? Inser jag verkligen att allt hör till Gud och kommer från Gud? Använder jag mitt liv och allt jag har som om det hör till Gud? Delar jag med mig av mina jordiska ägodelar med andra i vishet om att det är Guds? Hämtar jag mina åsikter och idéer från Gud? Erkänner jag min andliga och intellektuella fattigdom inför Gud? Accepterar jag hans visdom och sanning? Håller jag hårt i mina ägodelar, är jag självisk, självgod, självrättfärdig, självtjänande? Dyrkar jag mina åsikter, idéer och ägodelar som avgudar? Längtar jag efter status, makt, inflytande, rikedomar eller anseende? Älskar och värdesätter jag verkligen fattigdom som det perfekta idealet?

Saliga är de som sörjer

Är jag en som sörjer? Är jag ledsen när människor lider? Gråter jag över kyrkans bekymmer, statens, familjens, samhällets? Lider jag tillsammans med de lidande, de fattiga, arma, de som lever i misär och synd? Gråter jag över sjukdom olycka och döden? Eller är jag likgiltig? Är det som jag betraktar hos mig själv som mod i själva verket hjärtlöshet och en avsaknad av medkänsla? Förbarmar jag mig över dem som verkar vara patetiska, dem som verkar vara besatta av lust, missbrukare, själviska, världens onda och syndiga? Kan jag göra detta utan att fördöma dem? Är jag ledsen över andras synder och tillkortakommanden? Eller hånskrattar jag istället åt det som en sann kristen, efter Kristi exempel, borde bara kunna sörja?

Saliga är de saktmodiga

Är jag saktmodig som Jesus är saktmodig? Är jag saktmodig i den bemärkelsen att jag kämpar mot ondska med godhet. Accepterar jag, praktiserar jag det faktum att ödmjuk kärlek, sanningen och godhetens mod är de enda vapnen som finns i striden mot synd och syndiga människor? Är jag långsint mot andra – hemma, på arbetet, i kyrkan? Älskar jag makt, skäller jag order och befallningar mot andra? Älskar jag att ha ensamrätt att bestämma över andra? Är jag auktoritär? Vill jag att andra skall frukta mig? Använder jag manipulation eller tvång för att köra över andra och genomföra min vilja? Välsignar jag dem som förbannar mig, ber jag för dem som misshandlar mig, gör jag gott mot dem som hatar mig, tjänar jag dem som utnyttjar mig, talar jag med dem som utesluter mig? Älskar jag mina fiender och förlåter jag dem som kränkt mig? Tror jag verkligen att saktmod efter Kristi exempel är det enda sättet att nå framgång?

Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet

Hungrar jag och törstar jag efter Gud? Längtar jag efter att vara rättfärdig? Arbetar jag, anstränger jag mig för att bli helig? Läser jag, studerar jag, anstränger jag mig kontinuerligt för att uppnå kärlek och sanning, för Guds Ande? Ber jag? Fastar jag? Utövar jag några ”andliga övningar” som syftar till att stärka mig i godhet? Går jag till kyrkan? Deltar jag i kyrkans sakrament? Bemödar jag mig för att hjälpa, lära ut, tjäna på något sätt? Gör jag de sakerna som jag vet främjar rättfärdighet?

Saliga är de barmhärtiga

Är jag barmhärtig mot andra? Förlåter jag dem som kränker mig? Försöker jag att förstå dem som är annorlunda än jag? Gillar jag att döma och fördöma? Pratar jag om andra? Njuter jag av skvaller? Säger jag saker som, fastän de kanske är sanna, inte behöver sägas och som bara kan såra andra? Jublar jag när någon annan råkar ut för olycka? Är jag missunnsam? Är jag en paragrafryttare, älskar jag lagen mer än Anden? Försöker jag att samsas, att ha överseende med dem som kränker mig eller tar jag ständigt upp gamla oförrätter för att provocera och fördöma andra? Är jag småsint? Förtalar jag andra, skämmer jag ut andra? Är jag fördomsfull, drar jag slutsatser och dömer utan att egentligen veta tillräckligt mycket fakta? Föredrar jag egentligen strikt kategorisk dom framför kärlek och förbarmande?

Saliga är de renhjärtade

Älskar jag renhet, kyskhet, helhet? Förorenas jag av nedsmutsade tankar, ord eller gärningar? Är mitt sinne färgade av demoniska rationaliseringar och fördomar? Har jag en ren öppenhet för allt som är gott? Har min kropp korrumperats av djurisk sensualitet och lust? Är mina tankar och gärningar rena eller finns det alltid baktankar och dolda avsikter? Litar jag på andra, och är jag själv att lita på? Har jag en fast beslutsamhet att allt jag gör skall vara konsekvent med mina värderingar? Lurar jag, bedrar jag, fuskar jag, ljuger jag? Är jag en hycklare? Är jag pretentiös? Finns det någon lidelse som har fångat mig: mat, alkohol, rökning, arbetsnarkomani, spel, sömn eller något annat som styr mig istället för att jag styr? Finns det något mörker eller någon orenhet som gör mig blind och förhindrar mig från Guds frihet och helhet.

Saliga är de fridsamma

Älskar jag frid och sluter jag frid? Hemma, på arbetet, i kyrkan, i samhället och i hela världen? Är jag arg och otålig? Söker jag bråk och osämja? Provocerar jag andra avsiktligen så att de blir arga? Tror jag verkligen på principen att vända andra kinden till? Eller är fysisk makt min trygghet? Älskar jag våld? Dyrkar jag aggression och makt? Söker jag inre fred och stillhet som ju är en förutsättning för världsfred?

Saliga är de som lider förföljelse för rättfärdighets skull

Blir jag någonsin förföljd för det som är rätt? Är jag beredd att bli det? Är jag beredd att utan att hämnas offra mitt liv för det som är sant? Deltar jag i värdiga aktiviteter som ändå kritiseras av andra? Eller väljer jag de lätta vägen? Förblir jag oengagerad i det som rör mänskliga angelägenheter? Är jag likgiltig hemma i familjen, på arbetet, i kyrkan eller i samhället? Går jag med på det som uppenbarligen är fel, av feghet eller lathet? Undviker jag ansvarstagande? Dyrkar jag säkerhet? Försvarar jag mitt eget lilla liv i motsägelse till Guds rättfärdighet? Skäms jag egentligen för Kristus?

Glädjas och fröjda er ty er lön är stor i himmelen

Är Gud min sanne glädje? Eller utgör världen med sina lidelser, krafter, ägodelar och beröm min egentliga glädje? Är jag elak, trumpen, avundsjuk eller lynnig? Klagar jag, sprider jag mörker och irritation till andra? Påverkas mitt agerande och mina attityder mot livets händelser av min tro? Tänker jag verkligen på ”liljorna på marken…” och litar jag verkligen på Gud, är jag verkligen beroende av Gud? Jublar jag i mitt beroende av Gud? Ligger mina förhoppningar mest hos mig själv eller hos Gud? Är mitt liv ”dolt med Kristus i Gud i himmelen” eller hör jag först och främst till denna tidsålder i min kropp, mitt sinne och min ande? Tror jag och har jag verkligen ”trons glädje”?

Gudomlig Liturgi 5/3 kl. 9:30

Det blir liturgi nu på lördag 5:e mars i Vasakyrkans församlingshem. Observera att vi börjar 9:30 denna gång eftersom prästen måste vidare efter gudstjänsten.

Vi firar tredje söndagen i förfastan och den handlar om den yttersta domen. Evangelietexten är hämtad ur S:t Matteus evangelium, kapitel 25:

När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra.
Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse. För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.
Då ska de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? Och när såg vi dig som främling och tog emot dig, eller naken och klädde dig? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.
Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. För jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka. Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.
Då ska de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och hjälpte dig inte? Då ska han svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. Och dessa ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”

IMG_1656.JPG

Publikanen & Farisén, samt årsmöte

Liknelsen om publikanen och fariseenPå lördag firar vi publikanens och fariséns söndag, då vi åter får höra om det första nödvändiga för att närma sig Gud: ödmjukhet. Farisén levde ett fromt liv och följde sin religions föreskrifter mycket noga, men det var inte till hjälp för honom eftersom han inte hade lärt sig ödmjukhet. Istället tackade han Gud för att han inte “var som andra människor, tjuvar och bedragare och horkarlar, eller som publikanen” som stod bredvid honom i templet.

Publikanen däremot stod avsides och vågade inte ens lyfta blicken mot Gud när han bad. Istället slog han sig för bröstet och bad: “Gud, var nådig mot mig syndare.” Han visste att han inte levde ett fromt liv, och att han kunde föra en bättre vandel. Men hans ånger och botfärdighet var äkta, och hans ödmjukhet var stor.

Trots att farisén alltså fastade och bad regelbundet var det ändå den uppenbara syndare, publikanen, som gick rättfärdig från templet. Av detta lär vi oss att ödmjukhet är grunden för varje dygd, och att ödmjukheten vida överstiger alla andra kristna bruk i fråga om människans gudomliggörelse. Det är oerhört viktigt att bära med sig denna lärdom när vi nu förbereder oss för stora och heliga fastan innan påsken.

Årsmöte:

På lördag efter gudstjänsten kommer församlingens förening att hålla sitt årsmöte. Alla medlemmar är välkomna att delta. Medlem är du om du någon gång betalat in 100 kr. eller mer till församlingen.

Du är en viktig del i Kyrkan!

Du är en viktig del i Kyrkan!

Utöver att välja ny styrelse inför kommande år kommer vi också att samtal om hur vi alla kan hjälpa till på konkreta sätt med det arbete som finns i vår församling. Många är redan engagerade, och det arbete som de utför r vi mycket tacksamma för. Vi vill också välkomna fler att bidra med sina förmågor och gåvor. Kanske skulle just du vilja engagera dig i kören; med arbete på hemsidan och sociala medier; med att plocka fram inför gudstjänsterna (både i kyrksalen och i köket); eller vill du hjälpa till med söndagsskolan? Eller har du kanske tänkt på något annat du vill hjälpa till med? Kom till årsmötet på lördag så hittar vi en plats för dig och dina gåvor!

Antonios den store

På lördag 16/1 firar vi liturgi kl. 10 i Vasakyrkans församlingshem. Välkommen att delta. Läs om helgonet här:

Antonios den store

Den Helige Antonios, munkarnas fader, föddes i Egypten år 251. Han föräldrar, fromma kristna, dog när han var ung och lämnade ett stort arv till honom. En söndag hörde han följande ord ur evangeliet: ”Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga” (Matt 19:21). Genast skred han till verket och gav ut allt han ägde till de fattiga, och sedan flydde han världens oro ut i öknen. De många frestelser han där fick uthärda under 20 år är otroliga. Hans asketiska kamp, både om dagen och om natten, genom vilken han korsfäste lidelsernas kraft inom sig och så nådde lidelsefrihetens högsta höjder, övergår naturens gränser. Vittnesbörden om hans dygdefulla gärningar lockade så många att följa honom att öknen förvandlades till en stad i vilken han, så att säga, blev borgmästare, domare och mästare för alla dess invånare.

Världens städer fick också njuta frukten av hans dygd. När de kristna förföljdes och dödades under kejsar Maximinus år 312 skyndade han till deras hjälp och tröst. När Kyrkan oroades av Arianerna reste han ivrigt till Alexandria år 335 för att kämpa mot dem för den sanna läran. Under denna resa förde han många till Kristus genom sina ords skönhet.

Den helige Antonios började sitt asketiska liv utanför staden Coma i övre Egypten. Där studerade han asketerna och de heliga männen, men snart överträffade han dem alla i dygd. Eftersom han ville öka sin ansträngning begav han sig ut i öknen och hittade en övergiven vaktborg i bergen. Där bodde han i ensamhet och tränade sig i extrem fasta, oupphörlig bön och intensiv kamp mot demonerna. Där förblev han, som vi nämnt tidigare, i 20 år. Den helige Athanasios den store, som kände honom personligen och som skrev hans levnad, sa att han kom ut ur vaktborgen ”invigd i hemligheter och uppfylld av Guds Ande.” Eftersom många sökte upp honom och på så vis berövade honom hans ensamhet visade Gud honom hur han skulle resa med några beduiner till dess han kom till ett berg i öknen nära Röda havet. Där förblev han under resten av sin levnadstid.

Den helige Athanasios säger om honom att ”hans yttre hade en underlig och fantastisk skönhet. Detta var också en gåva från Frälsaren. Ty om han var bland många munkar, och någon som aldrig träffat honom tidigare önskade möta honom, så steg han genast fram förbi alla andra till Antonios, som om han vore dragen av hans utseende. Dock var han varken längre eller bredare än någon annan, men hans fridsamma levnad och rena själ utmärkte sig.” Genom att leva så blev han ett exempel och en måttstock för munkar och nunnor. Han dog den 17 Januari år 356 efter att ha levt i 105 år.