Rapport från fader Irenaeus besök:

Under några dagar i början av December fick vi välsignelsen att ha fader Irenaeus och khouria (prästfru) Genevieve hos oss i församlingen.

De reste hit från Belfast, där de arbetar med Saint Ignatios of Antioch Orthodox Church. De reste hit till Sverige för att vägleda och uppmuntra oss i Kristi Uppståndelses Ortodoxa församling. Det var en mycket glädjefylld visit, och det var en ära att få ha dem här.

Utöver en föreläsning och firandet av den Gudomliga Liturgin, som ni kan läsa om längre ner, så spenderade vi mycket tid tillsammans med dem för att få hjälp och att lära oss hur vi ska gå vidare. Det rörde allt från hur olika musikkompositions-program på datorn fungerade, till hur och när man sjunger vad och varför under gudstjänsterna. Med ny iver antar vi nu nya stycken som ska översättas och sättas till noter på svenska – det är en av våra viktigaste uppgifter: att göra den Ortodoxa tron och bönerna tillgängliga på svenska, så att svenskar kan hjälpas till att upptäcka den Ortodoxa tron.

På onsdagskvällen den 1:a December höll fader Irenaeus ett föredrag på engelska med titeln “Why Orthodoxy?” Ca. 30 personer kom och trängdes i vårt vardagsrum, men stämningen var god och både föredraget och samtalet efteråt var mycket intressanta. Fader Irenaeus började sitt föredrag i tillvaron före tiden, och gick igenom stora stycken av frälsningshistorien för åhörarna. Då och då stannade han upp för att göra nedslag vid olika läror där den Ortodoxa tron skiljer sig från t.ex. kalvinism, lutherdom och romersk katolicism. Föredraget väckte många frågor efteråt, då Ortodoxin för många är så främmande, och fader Irenaeus tog sig god tid att noggrant svara på alla. Han ville visa på att den Ortodoxa tron inte bara är till för de slaviska folken, eller folken på balkan, utan att det är en Kyrka som rymmer alla folkslag, Svenskar så väl som Britter, Greker och Ryssar.

 

Föredraget finns inspelat och kan beställas genom att man skickar ett e-mail med sina adressuppgifter till: kristiuppstandelse@gmail.com


Dagen efter, den 2:a December, firade vi den Gudomliga Liturgin för första gången i vår församling. Det var en högtidsdag för oss. Kyrkoherde Björn Bäckersten från Svenska Kyrkan hade vänligt upplåtit Vasakyrkan i Göteborg för ändamålet, och hjälpte oss mycket i förberedelserna, och ikonograf Katarina Stenberg lånade ut tre vackra ikoner för gudstjänsten. Under dagen, innan gudstjänsten, gick vi igenom musiken och hymner och böner tillsammans med khouria Genevieve, för att se vad vi skulle ta på engelska och vad vi kunde sjunga på svenska. Då vi lagt stort arbete på vår läsningsvesper – vår aftongudstjänst utan präst – fick vi ta de längre styckena ur Liturgin på engelska, medan de kortare bönerna bads på svenska. Fader Irenaeus imponerade med sina svenskakunskaper: han hade, med hjälp av Mikaels inspelningar, övat in litaniorna på svenska och sjöng dem så. Han, som vi och vår biskop Johannes, är angelägen om att göra Ortodoxin tillgänglig på folkspråken.

Ca. 30 personer kom till gudstjänsten, somliga Ortodoxa, andra nyfikna. Allas närvaro gladde oss mycket! Vi var ca. 10 kommunikanter. Även om det var första gången vi sjöng några av hymnerna gick det förhållandevis bra, somligt lät till och med riktigt vackert! Hopp och ny inspiration tändes inom oss att jobba ännu ivrigare med vår översättning och vår musik, till dess fader Irenaeus kommer över nästa gång (förhoppningsvis till våren), eller till dess vi får vår egen präst.

På fredags morgon flög de tillbaka till Belfast, och vi körde hem från flygplatsen med ny inspiration och iver för vår församling och vårt arbete med att göra den Ortodoxa tron mer och mer tillgänglig på svenska.

Önskar du finnas med på församlingens mail-lista? Skicka en intresseanmälan till kristiuppstandelse@gmail.com så skriver vi in dig i listan.

Biskop Johannes julbrev:

Till folket, älskat av Herren, i vårt Antiokenska ärkestift i Europa.

Hälsningar i Herren, och välsignelse över välsignelse.

Eftersom vi är på tröskeln till den gudomliga inkarnationen, med vår Herre Jesus Kristus inkarnation, minns vi orden ur hymnen: “Vad ska vi frambära till dig, o Kristus, som tack för din återkomst till jorden som människa för vår skull? Var och en av de varelser som du har gjort ger dig ett tackoffer: änglarna; beröm, himlen; en stjärna, de vise männen; gåvor, herdarna; tillbedjan, jorden; grottan, öknen; krubban. Men vi ger dig jungfrumodern. O evige Gud, förbarma dig över oss.” (Från julens Stora Vesper)

Vi bevittnar ett nytt och underbart mysterium – se, änglarna sjunger och ärkeänglarna prisar i harmoni och ordning. Alla förenas för att hedra denna underbara fest, då Gud syns på jorden och människan i himlen. Gud, som är ovan, stiger ned och lever på jorden för vår frälsning, och människan, som är nedan förs upp i höjden av den gudomliga barmhärtigheten. Se hur Betlehem liknar himlen, när änglarnas rösters prisande hörs där, eftersom “Ordet har blivit kött och bodde bland oss”. Kungarna kommer för att se den himmelska konungen, soldaterna kommer att tjäna den himmelska skarans Kommendant. Kvinnorna kommer för att ära honom som är född av en kvinna, och barnen kommer att dyrka honom, som har blivit ett litet barn. Herdarna kommer till den gode Herden, som kommer att offra sig i sitt arbete, prästerna kommer till Översteprästen, och syndarna kommer att skåda “Guds Lamm, som tar bort världens synder”.

Idag är alla glada, och jag vill vara glad med dem också, tillsammans med dem som firar hans födelse.

Men jag vill inte att mitt deltagande i glädjen ska bestå i att spela en gitarr eller oboe, eller av att bära facklor, utan snarare genom att bära ett barns vagga i mina händer. Detta är min förhoppning, detta är mitt liv. Detta är min räddning, detta är min oboe och min gitarr. Jag kommer så att jag kan bära den, och jag får förmågan att tala med hans styrka, sjunga tillsammans med änglarna och säga: “Prisad vare Gud i höjden, frid på jorden, och glädje för hela mänskligheten”.

Varför säger jag detta, och varför beskriver jag denna födelse för dig? Den Gamle av dagar blev ett barn, och han som sitter på den himmelska tronen ligger nu i en krubba. Den Immaterielle och Okroppslige har kommit bland människorna. Han har tagit på sig kött så att vi kan känna hans Ord. Han har antagit min kropp, givit mig sin Heliga Ande och löst mig.

Kom, låt oss begrunda denna fest. Kom, låt oss förhärliga denna upphöjda fest. Idag öppnas paradiset upp och synderna är förlåtna, och talet om kärlek sprids över hela jorden. Änglarna går med mänskligheten utan rädsla, och mänskligheten talar med änglar, allt detta eftersom Gud stigit ned till jorden och människan stiger upp till himlen. Han har kommit till jorden trots att han fortfarande bor i himlen, och han stiger till himlen utan förändring, fortfarande närvarande på jorden.

Idag är Herren född, han som är liv och frälsning för hela mänskligheten. Idag har gudomligt och mänskligt, Gud och människa, förenats. Idag har människans väg till Gud öppnats, och Guds väg mot den mänskliga själen har öppnats. Den mänskliga naturen, som hade dött helt när den var långt från Gud, och inte längre bar frukt, har idag mottagit en himmelsk sådd som kommer att frambringa Andens frukter.

De vise männen gav det nyfödda barnet gåvor av guld, rökelse och myrra (Matteus 2.11), och dessa gåvor har en symbolisk innebörd i historien om den heliga födelsen. Guld symboliserar Jesus Kristus, rökelse symboliserar honom som präst, och myrra symboliserar hans dödskamp.

Detta – guld, rökelse och myrra – vad skulle de betyder för oss idag om vi ville frambära dem för den nyfödde Kristus?

Guld är en ädel sak, och symboliserar den mänskliga själens renhet, och det innebär att jag verkligen ger det finaste jag har till Herren, som är mitt rena hjärta. Rökelse symboliserar prästerskapet och tillbedjan, och detta påminner mig om att mina böner stiger inför honom som rökelse, med sin doft och värme. När det gäller myrra, som är en parfym och representerar smärta, så påminner det mig om att jag är ett vittne till Herren, och att jag ska känna igen honom i mitt liv. Det innebär att, med det nyfödda barnet, är jag bunden till den korsfäste Herren, vars ansikte höjs mot korset. Detta är vad de gåvor de vise männen frambar representerar: hans lidande, herravälde över hela världen, och den som, likt en präst, gav sig själv som ett offer på korset för att frälsa hela mänskligheten.

Så låt oss alla gå tillsammans med de vise männen till födelsens grotta, fylld med ljus och glädje, och sitta med dem där barnet föds för vår skull, och låt oss skörda det liv som kommer med välsignelse och kärlek från vår Herre Jesus Kristus till mänskligheten, ty hans är makten och härligheten, nu och för evigt. Amen.

En god jul, ett välsignat nytt år och en helgad helig epifania.

Må ni må väl hela året.

† Johannes, Europas ärkestift

December 2010