Nyheter från Damaskus:

Det arabiska orginalet kan hittas här. Detta är en privat översättning från engelskan.

Slutrapport från det 46:e regelbundna mötet i den Heliga Synoden av Antiokia, som ägde rum i Hl. Kristoffers kloster mellan den 17:e och 20:e Augusti 2010 under hans Eminens Patriark Ignatius IV’s ledarskap.

[—]

[På den tredje dagen] lysnade den Heliga Synoden på rapporter om det pastorala arbetet i Ärkestiftet för Central- och Västeuropa, Mexico och Argentina. De lovordade det arbete som utfördes där och bad biskoparna i dessa ärkestift att fortsätta sitt arbete för Kyrkans väl och utveckling. Eftersom arbetet spridits i Celtral- och Västeuropas ärkestift till de Skandinaviska länderna beslutade den Heliga Synoden att ändra ärkestiftets namn till “Europas Ärkestift.”

Sändelse:

Med anledning av församlingsplateringens utveckling skickade vi ett email till våra vänner och bekanta. Nu publicerar vi det också på sidan, så att alla som är intresserade kan läsa:

I helgen deltog jag på en konferens i England som den Ortodoxa Kyrkan där anordnade. Resan möjliggjordes av en gåva med anledning av min master-examen i teologi. Temat för konferensen var ”Andliga fäder och mödrar i den Ortodoxa Kyrkan,” och det hela var mycket intressant. Jag fick träffa många personer som hade mycket att ge mig, och de tyckte att det var roligt att en ”svensk delegation” deltog på konferensen (delegationen bestod bara av mig!).

Den första riktiga föreläsningen på konferensen hölls av biskop Kallistos Ware, som också är författare till boken Den Ortodoxa Kyrkan (Artos 2003). Han talade om vad som egentligen menas med andlig vägledning. En mer beläst person än honom får man leta efter! Han är verkligen en otroligt pedagogisk och kunnig äldre herre. Dessutom har han en fantastisk oxford-accent!

Ett annat föredrag hölls av syster Magdalen, en nunna. Hon talade om andlig vägledning för barn, något hon har mycket erfarenhet av, då hon brukar ha barn runt omkring sig vid sitt kloster nästan varje dag. Hon berättade att de sa att de kunde ”komma till henne och tala om sådant som de inte kunde tala om hemma eller i skolan.” Jag tyckte det var inspirerande att lyssna till en så klok kvinna som, trots att hon inte själv hade barn (som nunna hade hon ju lovat att leva i celibat), kunde förstå och samtala med barn på ett så bra sätt. Mycket av hennes tankar hoppas jag ska få följa med oss i vårt framtida arbete med barn i vår församling.

Det berättas om många av kyrkans lärare och präster från den allra första tiden kunde Bibeln utantill. Den tredje föreläsaren bevisade att det fortfarande finns somliga som kan hela eller stora delar av Bibeln ”by heart.” Han hette Fader Jack Khalil och är munk i Libanon, och han talade om hur den helige aposteln Paulus var en andlig vägledare. Kanske tänker man inte så mycket på just det när man läser brev författade av honom i Bibeln, men om man tar en närmre titt ser man att de är fyllda av god vägledning för brevets mottagare och nutida läsare.

Utöver dessa intressanta föreläsningar samtalade jag med flera personer, en del nya bekantskaper, somliga gamla vänner. Alla uppmuntrade mig i vårt arbete i Sverige, och de flesta hade något gott att säga eller ett råd att ge. Andra uttryckte att de tyckte vi var modiga som antagit en så svår uppgift – att arbeta för en svensktalande ortodoxi i Sverige, där många inte känner till så mycket om den Ortodoxa Kyrkan. Jag kunde inte annat än hålla med dem, kanske inte så mycket att vi är modiga, utan mer att det är ett stort arbete vi har framför oss.

Jag skulle givetvis kunna skriva spaltmeter om dessa föreläsningar och möten med människor, men jag vill bara dela med mig i all enkelhet något litet från konferensen. Givetvis är den som är intresserad av att höra mer välkommen att fråga.

Vad händer nu då? Jo, jag träffade min biskop, en mild och ödmjuk munk från Syrien, nu bosatt i Paris. Anledningen till att jag träffade honom var som en del i processen till min prästvigning. Ytterst är det nämligen biskopen som ansvarar för prästerna. Mötet med honom gick bra, och arbetet med vår församling ska föras vidare till nästa steg. Det innebär att vi ska fira fler gudstjänster, och att jag ska förbereda mig för en snar diakonvigning. Innan man blir präst blir man nämligen diakon i den Ortodoxa Kyrkan. Det innebär också arbete med att hitta en bra lokal att använda i framtiden, att bilda en demokratisk ekonomisk förening som bl.a. kan förvalta ekonomin, samt att skaffa ett kapital stort nog att sörja för de grundläggande utgifterna en församling kan ha. Fler texter till gudstjänster ska översättas till svenska. Sådant är svårt och kräver mycket arbete, men jag är förvissad om en god frukt av allt, och hjälp från vänner.

Biskopen kommer till Sverige någon gång under September (vet ej exakt datum än, men håll utkik här på hemsidan). Då ska jag träffa honom igen. Vår vän och präst Fader Irenaeus kommer också till oss från Belfast vid minst ett tillfälle under hösten för att fira Liturgi – det är de ortodoxas namn för mässa – med oss. Då kommer jag läsa mycket av texterna på svenska, och han läser prästens delar på engelska. Säkert intressant för många att besöka!

I korthet: Jag har haft en fin vistelse i England förra helgen. Nu fortsätter arbetet med vår svensktalande ortodoxa församling i Göteborg. Alla som vill är välkomna att delta på en enkel gudstjänst. Vi ber en sk. ”läsningsgudstjänst” i vårt vardagsrum, för kvällen omgjort till bönerum, varje söndag under hösten f.o.m. den 22:a Augusti kl. 17:00 (se “Gudstjänster” för ev. undantag). Adressen är Krokslättsgatan 13, Mölndal. Efter gudstjänsten finns möjlighet att stanna på en kopp te. Under hösten kommer jag också att hålla i två studiecirklar: en grundkurs om den Ortodoxa Kyrkan, och en fördjupningskurs i den Ortodoxa Kyrkans andlighet. Välkomna att delta också på dessa!

Till sist: tack för er tid. Hoppas att jag kunnat förmedla något intressant, och varmt välkomna att höra av er till mig om frågor eller reflektioner.

I Kristus – Mikael Fälthammar